Skyddsombuden lär sig argumentera så att företagen förbättrar arbetsmiljön

– Den viktigaste kunskapen är att ha en checklista för arbetsmiljön. En sådan lista kan tillämpas på alla arbetsplatser. Målet är att få fram vilka speciella problem som finns och hur vi kan ta itu med dem, säger doktor T Kalhoulé.

[Ur nummer: 04/2011] Det är doktor T Kalhoulé som har skrivit utbildningsmaterialet till den kurs för skyddsombud som vi skriver om på föregående uppslag. Han kommer från FNs arbetsorganisation, ILO, och är en av initiativtagarna till utbildningen av skyddskommittéer. Det är ett samarbete mellan ILO, Universitetet i Cotonou och den globala yrkesfederationen, IUL.
Han understryker att det handlar om att lära sig ett kunskapsbaserat synsätt som går att tillämpa på alla arbetsplatser. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Skyddsombudens uppgift är att bevaka och ställa krav. Det finns tre viktiga frågor: Hur kan jobben bli bättre? Hur kan produktiviteten öka? Och hur kan arbetsplatsen fungera bättre?

”Gäller att se sambanden”
– Arbetarna är intresserad av den första frågan. Arbetsgivaren av den andra. Det gäller att se sambandet mellan den första och den andra frågan så att bättre arbetsmiljö blir en lönsam investering för arbetsgivaren. Det leder till att hela samhället utvecklas.
* Bättre arbetsmiljö kostar pengar. Hur ska skyddsombuden övertyga arbetsgivaren om att investera?
– Det gäller att lära sig se problemet på rätt sätt. Vi lär ut detta synsätt. Man kan börja med att undersöka hur det fungerar idag. Om man beskriver problemen på arbetsplatsen i ekonomiska termer, som en kostnad för arbetsgivaren, då blir denne motiverad att göra något åt dem, det lönar sig att förbättra arbetsmiljön.
Doktor T Kalhoulé blir nu mycket konkret. Som exempel tar han dåligt fungerande toaletter. Det leder ofta till att de anställda går iväg från jobbet för att uträtta sina behov. Då händer ofta en massa saker, tiden går och det blir inte mycket gjort. Slutsatsen blir: En investering i en bra toalett leder till att den anställde snabbt kan komma tillbaka till arbetet. Det är lönsamt.
Samma sak med tillgång på vatten. Om det är dåligt så måste arbetaren gå iväg för att skaffa vatten någon annanstans. På vägen träffar hon eller han kanske någon och börjar prata, det tar tid och det blir ineffektivt.

Listig argumentation
Med andra ord så gäller det för ett skyddsombud att tänka till och vara listig. Att beskriva kostnader fungerar. Om det går att förhindra arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor så sparas en massa pengar och resurser. Ett sätt att argumentera är att upprätta egen statistik och anteckna all frånvaro, ta reda på orsakerna till sjukdomar, olyckor och olyckstillbud, för att visa hur kostsamt det är.
– Ett skyddsombud kan alltid vända sig till regeringen och be en inspektör komma, säger doktor T Kalhoulé.
Det visar sig att fransktalande Afrika har en lagstiftning som ger skyddskommittén en starkare ställning än i Sverige. Här är det möjligt för skyddskommittén att kalla på en inspektör utan att tala med arbetsgivaren. Denne får heller inte efterforska vem som har gjort det, om det är skyddsombudet eller någon annan, till exempel företagsläkaren som också ingår i kommittén.

Många kontroller
Inspektören kontrollerar att arbetsgivaren följer lagen. Men om en inspektör kommer blir det ofta många saker som kontrolleras, inte bara det speciella problem som var anledningen till att kontakten togs. Det här är i sig något som arbetsgivarna vill undvika.
– Att kalla på en inspektör är ett effektivt påtryckningsmedel. Jag vet för jag har själv arbetat som arbetsmiljöinspektör innan jag började på ILO, berättar han.
Som en sista utväg för att påverka en arbetsgivare finns möjlighet för skyddsombudet att ta kontakt med någon representant för ILO eller WHO, som är det FN-organ som bevakar folkhälsan.
– Det som är viktigt i alla dessa fall är att vi visar för arbetsgivaren att förbättringar av arbetsmiljön är lönsamt, att det kan spara mycket pengar.