Brittiska facket slår larm om samband mellan upplopp och neddragningar

I början av augusti skakades England av våldsamma ungdomsupplopp. Media rapporterade om utbrända bilar, krossade rutor och plundrade butiker. Det skrevs mycket om polisernas insats för att få bukt med oroligheterna men lite om sammanhangen. Det ansågs allt för komplicerat.

[Ur nummer: 10/2011] En månad senare, i början av september, är oroligheterna över för denna gång. Antalet poliser på Londons gator har förstärkts, från 6000 man till 16000. Ungdomar som deltagit i upploppen har gripits. Inte nog med det. Föräldrar till ungdomar som varit inblandade har vräkts från sina bostäder. Den konservativa regeringens slutsats har varit att det enda som gäller är att ta i med hårdhandskarna.
Är det verkligen rätt väg? Är det slut på upploppen? Nej, svarar ombudsmannen Doug Nicholls på fackförbundet Unite som organiserar de som jobbar med ungdomar inom kommuner och frivilligorganisationer.
Doug Nicholls har arbetat med ungdomsfrågor hela sitt aktiva liv och det är länge. Som han själv konstaterar, när vi träffas i Unites hus i centrala London, så är han inte direkt purung.
Han håller dock ett mycket högt tempo. Det är många under vårt samtal som pockar på hans uppmärksamhet. Förberedelserna inför protestmötet i slutet av veckan är i full gång. Det är ett i raden av många möten som hållits mot de neddragningar som riktats mot ungdomar.
– Vi har en strejk på fredag i Oxfordshire där premiärminister Cameron bor. Där vill de konservativa lägga ner all ungdomsverksamhet. Det här är typiskt för vad som händer runt om i landet där de konservativa har makten.
Det är en helt annan bild av ungdomarnas situation som han ger än den som jag läst mig till i tidningarna. Han berättar att det är över en miljon ungdomar i åldern 16-19 år i Storbritannien som driver omkring planlöst. De studerar inte, de jobbar inte och de har inte heller fångats upp i någon annan verksamhet. De har hamnat helt utanför radarn som Doug Nicholls uttrycker det.
Det som upprör honom är att sociala insatser riktade mot ungdomar inte har prioriterats. Tvärtom. Det har på senare tid gjorts stora besparingar inom ungdomsverksamheten på både nationell och lokal nivå, det vill säga många av landets så kallade ungdomscentra har stängts eller kommer att stängas. Frivilligorganisationer med ungdomsverksamhet har fått kraftigt minskade anslag. Avgiften till universiteten har höjts rejält. Studiestödet till ungdomar från sämre bemedlade familjer är också hotat.
– Det här har väckt starka reaktioner bland ungdomar oavsett ålder, säger han.
Och den som trodde att upploppen skulle få regeringen att tänka om blir besviken.
– Regeringen anser inte att det finns något samband mellan neddragningarna och oroligheterna, berättar Doug Nicholls.
Det går att ana en tillbakahållen vrede. Det är hans medlemmar som jobbar med ungdomarna. De ser effekterna av regeringens besparingar. Det är ungdomar i de fattigaste områdena som drabbas hårdast. Det var också i de områden där man först fattade beslut om att lägga ner ungdomsverksamheten som det blev upplopp.
– Situationen är så pass allvarlig så att vi från Unite har bildat en koalition med 30 nationella frivilligorganisationer och andra fackförbund för att slåss för ungdomarna. Här har du vårt manifest, säger han och räcker över ett fyrsidigt dokument.

Gängbråk och dödande
Han är djupt bekymrad, har varit det länge. Han har sett hur situationen för ungdomar blivit allt mer alarmerande. Han berättar om gängbråken, om dödandet, om ungdomar som skjuter eller sticker ner varandra.
– Ungdomarna har velat få ett slut på detta, för de flesta unga är positiva och kreativa, men regeringen har inte lyssnat.
Han berättar att ungdomar genomfört kampanjer. De har träffat de som är politiskt ansvariga och talat om att besparingar på ungdomsverksamhet kommer att leda till problem.
– Facket genomförde en demonstration, ett möte, en vecka innan upploppen. Vi alla sade, jag sade, att det kommer att bli den värsta sommaren för ungdomar efter andra världskriget.

Debatt i parlamentet
Han berättar att facket gjort otroligt mycket för att få de konservativa politikerna att besinna sig och börja satsa på ungdomarna och inte som nu spara in på dem. Bland annat har facket tvingat fram en debatt i parlamentet om ungdomsfrågor, facket har också hållit nationella och lokala protestmöten.
– Tro det eller ej men regeringen är mitt inne i en konsulteringsprocess under rubriken Positivt för ungdomar. Vi kommer att svara med ett dokument med rubriken Negativt för ungdomar.
* Är det brittiska samhället mycket uppdelat?
– Vårt samhälle är indelat i två klasser, de och vi. Bonusarna som de 100 ledande företagarna fick i januari i år skulle kunna betala för hela ungdomsservicen i England och Wales i 23 år. Den sammanslagna förmögenheten för de 1000 rikaste i Storbritannien skulle betalat ungdomsservicen i 1319 år. Så uppdelade är vi.
* Kan fackföreningsrörelsen fånga upp ungdomarnas ilska?
– Ja, det försöker vi göra. Frågan är om det kommer att bli mer våld, bränder, nedbrända butiker, stölder?
Efter att ha ställt denna retoriska fråga är han tyst en lång stund innan han fortsätter:
– Ja, det kan bli så, det är så illa. Att sätta folk i fängelse kommer inte att sätta stopp för detta. Upplopp är synliga manifestationer på ungdomarnas alienation. Den verkliga smärtan och ångesten syns inte, den är osynlig.
* Så situationen är riktigt illa?
– Ja, den har aldrig varit så illa sedan jag började med dessa frågor 1975. Den enda goda saken som denna konservativa regering gjort, den enda goda saken, är att den politik man drivit har fått en ny ung generation att reagera och bli politiskt aktiv.
* Tror du att det kommer att ske en förändring till det bättre?
– Om du inte slåss kommer du definitivt att förlora, om du slåss finns det en möjlighet att du vinner.