Migrationsverket tror att ny lag kommer att hjälpa papperslösa

– Att människor vill flytta över gränserna för att jobba är något positivt. Det är bra med global migration. Den nya lagen om arbetskraftsinvandring gör att Sverige hamnar i framkanten, säger Alejandro Firpo, chef för arbetstillståndsenheten på Migrationsverket.

[Ur nummer: 11/2011] Han är personligen engagerad i tillämpningen av den nya lagen som trädde i kraft i december 2008. Han menar att den förändrar synen på migrantarbetare. Dessa ses inte längre som en belastning för Sverige utan som en tillgång.
Som ett exempel tar han lagens betydelse för papperslösa, alltså människor som befinner sig i Sverige utan arbets- och uppehållstillstånd. Han säger att de ges en chans att bli legala.
– Vi har sett många exempel på asylsökande som lämnat landet och från utlandet ansökt om arbetstillstånd för ett specifikt jobb hos en arbetsgivare. På det här sättet kan en illegal invandrare bli legal.
Om det stämmer kan det få betydelse för Livs. På förbundets kongress 2009 togs ett beslut om att utveckla former för att organisera papperslösa och driva deras intressen. Den nya lagen innebär att de papperslösa får möjlighet att övertyga sina arbetsgivare om att de ska bli anställda vitt – det vill säga att de ska erbjudas ett jobb som de kan söka från utlandet.

Många problem återstår
Att bli legal är avgörande för den papperslöse, men det innebär inte att den nya lagen om arbetskraftsinvandring är en solskenshistoria ur facklig synpunkt. Det finns flera aspekter som är problematiska.
Det första är beroendeförhållandet. När migrantarbetaren kommer till Sverige för att jobba hamnar han i ett knepigt underläge. För att få stanna kvar i landet är han beroende av sin arbetsgivares välvilja. Om han blir uppsagd eller säger upp sig på grund av att han blir utnyttjad har han tre månader på sig att hitta ett nytt jobb. Gör han inte det på utsatt tid riskerar han att bli utvisad. Det är inget bra läge för att klaga eller ställa krav.
Det andra är konkurrensen om jobb. Arbetsgivaren har getts mandat att på egen hand bedöma om han har behov av att importera arbetskraft. Tidigare gjordes en så kallad arbetsmarknadsprövning som innebar att arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen tillsammans prövade om en bransch var i behov av arbetskraftsinvandring. Faran med den nya konstruktionen är att den cementerar ett överutbud på arbetskraft. Det skapas inget omvandlingstryck för bättre arbetsvillkor och effektivare arbetssätt. Det blir bara en jättepool av billig arbetskraft. Å andra sidan kan en massa kunniga och flitiga människor som invandrar till Sverige sätta fart på branscher och få dessa att växa och bli större.

Minimilön på 13000 kronor
Migrationsverkets uppgift är att bevilja eller avslå arbetstillstånd. Det är migrantarbetaren i utlandet som söker ett erbjudet jobb. Myndigheten ska ta ställning till om erbjudandet är seriöst. Det får inte vara frågan om en skenanställning och människohandel. Arbetsgivare måste göra troligt att han kan betala lönen för det specifika jobbet. Villkoren för anställningen får inte ligga under det som är överenskommet i kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal ska lägsta lön garanteras på minst 13000 kronor i månaden.
En migrantarbetares ansökan om arbetstillstånd ska förutom själva jobberbjudandet också innehålla en bedömning från relevanta fackliga organisationer av hur arbetsgivaren sköter sig.
Alejandro Firpo säger att samarbetet med fackliga organisationer är nödvändigt för att lagen ska fungera som den är tänkt.
– För oss är det här samarbetet väldigt viktigt. Vi kan bara utföra de kontroller som vi har lagligt stöd att göra. Enligt gällande lag har vi inte mandat att till exempel granska anställningskontrakt efter att arbetstillstånd har beviljats.

Handfasta uppgifter
För att ge avslag på ansökningar om jobb hos oseriösa arbetsgivare behöver Migrationsverket handfasta uppgifter.
– Om de fackliga organisationerna säger i sitt yttrande över ett jobberbjudande att det pågår fusk då kan vi gå in och utreda det. Det är facket som kommer i kontakt med arbetsgivarna och kan kontrollera att det är rätt löner som betalas ut. Arbetstiden ska motsvara den som angivits. Om det är en bagare som tas hit ska det finnas ett specifikt jobb som bagare och inte något annat.
* Hur ställer ni er till företag som vill importera arbetskraft och ägnar sig åt personaluthyrning?
– Samma sak gäller i detta fall. Det ska finnas ett specifikt jobb i bemanningsföretaget. Arbetsgivaren ska ha realistiska möjligheter att betala ut lön för det.
* Hur kontrollerar ni ett helt nystartat företag?
– Då är det svårt för oss att göra en prövning. Vi har inga garantier. Vi har då möjlighet att bevilja ett kortare arbetstillstånd på ett år.
* Hur ställer sig Migrationsverket till en ansökan om arbetstillstånd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal?
– Lagen kräver inte kollektivavtal. Den säger kollektivavtalsliknande villkor. Om inte facket kan hjälpa oss så gör vi själva den bedömningen. För oss är det svårt att göra det vid en förstagångsansökan. Om en arbetsgivare, säg på ett bageri, ansöker om att ta hit en bagare som ska ha en lön på 10000 kronor i månaden är det lätt för oss. Vi säger nej. Men om arbetsgivaren som har onda avsikter tar reda på vilken den avtalsenliga lönen är blir det svårare. Då kan vi inte ge avslag. Men när arbetsgivaren söker förlängning av arbetstillståndet kan vi gå in och kontrollera. Vi begär anställningskontrakt, lönespecifikationer och deklaration.
* Och hur blir utfallet om arbetsgivaren inte bara saknar utan även vägrar att teckna kollektivavtal?
– Om facket inte kan yttra sig så gör vi bedömningen. Lagen kräver som sagt inte kollektivavtal.
* Hur ser ni på företag som utnyttjar papperslösa? Ett exempel är Eat Food Factory i Jordbro. Vid ett polistillslag visade det sig att 32 av 54 arbetare saknade arbets- och uppehållstillstånd.
– Det ser vi allvarligt på. Det är tillräcklig grund för att eventuellt avslå nya ansökningar om arbetstillstånd från den arbetsgivaren.
Trots de exempel som finns på oseriösa arbetsgivare som utnyttjar migrantarbetare tycker Alejandro Firpo att den nya lagen om arbetskraftsinvandring är ett stort steg framåt.
– Den kommer att förändra synen på global migration, säger han.