– Det har inte hänt något på 24 år när det gäller vilka som har möjlighet till personalutbildning. Tyvärr består gapet mellan SACOs och TCOs medlemmar på ena sidan och LOs medlemmar på andra sidan, säger Filis Sigala, utredare på LOs arbetslivsenhet och ansvarig för Europeiska socialfonden samt för kompetensutveckling i arbetslivet.

[Ur nummer: 11/2011] Lönesystem kopplade till kompetensutveckling är något mycket sällsynt. ”Det utvecklande arbetet” finns knappt idag ute bland företagen, berättar Filis Sigala som ägnat många års arbete åt dessa frågor.
– Vi befinner oss på tillbakagång till Taylor och löpande bandet. Jag syftar på företag som styckar upp arbetet i små sekvenser och som inte tar till vara på de anställdas kompetens och inte heller erbjuder dem någon utbildning. De får istället lära sig jobbet på en dag och av varandra.

Fler utarmade jobb
Hon hänvisar också till en ny rapport från LO som visar att andelen utarmade jobb ökat starkt bland arbetare och lägre tjänstemän de senaste 20 åren. Det är inte vad man skulle kunna förvänta sig av ett kunskapssamhälle.
Hon vänder sig också mot den typ av resonemang som Svenskt Näringsliv för när de hävdar att de anställda på småföretag visst har möjlighet att utvecklas i sitt arbete eftersom det finns ett vardagslärande.
-Visst är det så, men problemet är att arbetarna varken får högre lön eller intyg på sin förvärvade kompetens som de kan använda när de gå vidare till ett annat jobb.
Hon pekar också på orättvisan att högre tjänstemän alltid kan begära mer så fort de gör något extra men inte LOs medlemmar.
Hon tycker att det är viktigt att synliggöra den kompetens som redan finns bland de kollektivanställda och använda den och utveckla den. Arbetsgivarna har ofta dålig koll på de anställdas kunskaper.

Ilsknar till
Något som får henne att ilskna till är arbetsgivare som hävdar att det saknas kompetens bland de anställda.
– Kunskap är inte något som är beständigt. Alla som får jobb väljs för att de är de bästa just då men det betyder inte att de kommer att vara det om ett eller fem eller tio år. Man kan inte skylla på den anställde att den efter 20 år inte har kompetens för jobbet. Arbetsgivaren bör istället fråga sig varför företaget inte gett den anställde möjligheten till utbildning under alla dessa år, säger hon och fortsätter:
– Företag som vill vara i fronten ser sina anställda som en tillgång och resurs. Vi brukar tala om ”lärande organisationer”. Med det menas en organisation som ger den anställde möjlighet att lära sig utifrån sina egna förutsättningar och där lärandet sker ständigt.

Fotnot: Livs kräver i årets avtalsrörelse att alla anställda inom livsmedelsindustrin ska ha rätt till viss kompetensutveckling och att avsättning av löneutrymmet ska ske till kompetenskonto och/eller i form av en kompetensförsäkring.