[Ur nummer: 12/2011] Inför EU-inträdet för 15 år sedan målade de svenska ja-förespråkarna upp en ljus bild av framtiden. Sverige skulle bli exportör av mat och dryck och många nya jobb skulle skapas inom livsmedelsindustrin.
I Jordbruksverkets rapport (2011:29) kan man läsa om utfallet. Den optimistiska bilden var ett luftslott. Verkligheten blev den motsatta. Inom livsmedelsindustrin har en kraftig minskning av jobben ägt rum under EU-medlemskapets för?sta 15 år.
Sysselsättningen inom den svenska livsmedelsindustrin har minskat med 12000 årsanställda. Det är de stora företagen med över 200 anställda som klarat sig sämst. Och det är framför allt kött- och slaktindustri och mejeri som misslyckats. Denna storskaliga industri har varken kunnat försvara jobben eller hålla uppe lönsamheten. Produktivitets?utvecklingen har varit mycket måttlig och lönsamheten har minskat från 5,3 procent 1997 till 3,4 procent 2009.
Ett undantag är den storskaliga dryckesindustrin som klarat att hålla uppe lönsamheten. Denna industri är också kapitalintensiv vilket ger hög arbetsproduktivitet.
Importen av jordbruksvaror och livsmedel har sedan EU-inträdet nästan tredubblats. Mot detta flöde in i landet av mat ska ställas en ökad export?andel från 11 procent till 23 procent.
En ljuspunkt i mörkret är att antalet anställda i de små och medelstora företagen ökade under perioden med sammanlagt 3 925 årspersoner. Och andelen livsmedelsarbetare som jobbar i dessa företag blev fler.
Men som sagt, den totala effekten blev ändå mycket negativ på grund av förlusten av hela 15 820 jobb i de största företagen.