– Idag har vi inte de növändiga instrumenten för att förhindra lönedumpning. Vi skulle behöva få tillgång till alla arbetares löneuppgifter, men det har vi inte. Det är få migrantarbetare som vågar gå med i facket, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande.

[Ur nummer: 12/2011] – Vi arbetar med att organisera migrantarbetarna, men det är svårt, eftersom de är så beroende av sina arbetsgivare. Blir de uppsagda från jobbet har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb. Därefter avvisas de. Det gör dem till mer eller mindre livegna, säger Gerald Lindberg.
Den nya lagen om arbetskraftsinvandring överlåter åt arbetsgivaren att ensam fatta beslutet om det finns behov av att importera utländsk arbetskraft. Migrationsverket ska kontrollera att arbetsgivaren är seriös och inte ägnar sig åt människohandel eller lönedumpning. För att kunna göra denna kontroll behöver Migrationsverket ha kontakt med facket. Det är facket som bevakar att arbetsgivarna betalar ut avtalsenliga löner och följer arbetstidsbestämmelserna. Myndigheten ska fatta sitt beslut utifrån det utlåtande som facket ger.
– Lagen fungerar inte. Problemet är att många migrantarbetare befinner sig i en sådan beroendeställning till arbetsgivaren att de inte vågar gå med i facket, och då kan inte vi utöva kontrollen. För att göra det skulle vi behöva få tillgång till alla anställdas löneuppgifter, men det får vi inte på grund av arbetsgivareföreningens, Lis, ställningstagande. Med hänvisning till personuppgiftslagen råder Li sina medlemsföretag att inte lämna ut de oorganiserades löneuppgifter till oss.
* Det finns alltså ingen koll?
– Våra lokalombudsmän har stor kännedom om företagen. De tecknar hängavtal med de nya arbetsgivarna som importerar arbetskraft, men om vi inte har medlemmar och inte har tillgång till de oorganiserades löneuppgifter så kan vi inte kontrollera att avtalet efterlevs. Det blir en chimär.
* Vad blir följden?
– Det förstör förutsättningarna för en sund utveckling av branschen. Det blir helt undermåliga jobb, men inte bara det, också de arbetsgivare som vill göra investeringar och utveckla sina företag drabbas. De tvingas att konkurrera med företag som betalar löner under avtalet eller till och med svarta löner.
* Finns de många papperslösa inom färdigmatsindustrin?
– Nej, det tror vi inte. De papperslösa är inte det stora problemet. Det är den nya lagen för arbetskraftsinvandring som behöver ändras. Vi behöver göra regeringen uppmärksam på problemet med bristande kontrollmöjligheter, lönedumpning och vidriga arbetsvillkor. Vi behöver en återgång till det gamla systemet med arbetsmarknadsprövning, där arbetsförmedlingen ihop med arbetsmarknadens parter tog beslutet om behovet av arbetskraftsimport.
* På vår kongress 2009 tog Livs ett beslut om att skapa former för att organisera de papperslösa. Hur har det gått?
– Det är en svårt uppgift eftersom de papperslösa har behov av skyddad identitet. Vi vet fortfarande inte hur vi ska lösa det.
* Så inget har hänt?
– Nej, inte mer än att vi samarbetar med Fastighets och Hotell- och restauranganställda, HRF, om att bemanna Fackligt center för arbetslösa i Stockholm.
* Regeringen har fått kritik både från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och från gränspolisen för att man ser mellan fingrarna på vidriga arbetsvillkor för migrantarbetare. Från fackligt håll har HRF fört fram samma kritik och också ställt krav på att de anställningserbjudanden som ges måste bli bindande.
– Ja, det är ett steg i rätt riktning. Som det är nu är migrantarbetaren i princip livegen fram tills han får permanent arbets- och uppehållstillstånd.
* HRF föreslår också en förlängning av den tid som migrantarbetaren har på sig att söka nytt jobb om han träder fram och talar om missförhållanden. Då skulle jobbsökartiden utökas från dagens 3 månader till 6 månader.
– Nej, det tror jag inte på. Det skulle fungera som ett omvänt angiverisystem.
* Hur vill Livs lösa det?
– Det enda rimliga är att återgå till det system som vi hade innan 2008, alltså en arbetsmarknadsprövning som arbetsförmedlingen gör ihop med arbetsmarknadens parter. Det är inom bristyrken som det finns behov. Att använda arbetskraftsinvandring för att dumpa löner och arbetsvillkor är oacceptabelt.