Hela industrin med färdiga luncher – smörgåsar, sallader, wraps och så vidare – har vuxit explosionsartat de senaste åren. Branschen har drabbats av växtvärk och även lockat till sig minst sagt tvivelaktiga entreprenörer.
Närmaste konkurrent till Nordic Lunch är Eat Food Factory, tidigare MO Catering, som Mål & Medel skrev om senast i november, när polisen gjorde en gryningsräd och avslöjade att 32 av 54 arbetare som fanns på arbetsplatsen tidigt på morgonen var papperslösa, det vill säga saknade arbetstillstånd.
Ägaren är misstänkt för brott mot utlänningslagen. Gränspolisen har gjort en förundersökning som överlämnats till åklagare i Södertörn. Ägaren riskerar böter eller under försvårande omständigheter fängelse som påföljd. Vid Eat Food Factory fabriken i Jordbro har Livs försökt bilda klubb, men inte lyckats.
Vi har också skrivit om Mikaels livlina i Vällingby. En klubb bildades i september och vi var med på mötet då en interimstyrelse valdes. Det skulle bli ordning och reda och bättre arbetsmiljö. En kort tid där­efter gick företaget med 97 anställda och en omsättning på 163 miljoner i konkurs.
För två år sedan skrev vi om de thailändska tjejerna vid Matfabriken i Enköping som tog mod till sig och bildade klubb, de gick facklig utbildning i mötesteknik och förhandling för att förbättra arbetsvillkoren. I mars 2010 sades samtliga 69 anställda upp. Ett förlorat kontrakt med Statoil blev dödsstöten. Kontraktet löpte ut den 1 maj.
Så ser de gungiga förutsättningarna ut för denna bransch, där nya jobb skapas. Och vi kan fortsätta att berätta om korta kontrakt, förlorade kontrakt, prispress och nedläggningar. Lätta Måltider i Norr­köping och Varberg lades ner, båda hade klubbar. Listan kan göras lång.
Till skillnad från de gamla jobben i de stora, transnationella livsmedelsföretagen med starka varumärken som Scan, Coca-Cola, Spendrups, Arla och Cloetta så rationaliseras och automatiseras inte de nya jobben i smörgåsindustrin och de flyttas inte heller utomlands.