Facket har tröttnat på skämten om vikten av att dricka öl

Öl är livsviktigt i Litauen. Lika viktigt som sjukvård, brandkår och polis. Det slog den domstol fast som i somras förbjöd brygg­­eri­arbetarna på Carlsbergs fab­riker att strejka eftersom en sådan strejk var samhällsfarlig.
– Det är så vansinnigt att man saknar ord, säger klubbordför­ande Raimondas Tamosauskas.
Som förtroendevald på Carlsbergsägda Svyturys-Utenos Alus i Klaipeda har han hunnit tröttna på skämten om hur viktigt det är att dricka öl.
För honom och de anställda är det en tragedi att Klaipedas distriktsdomstol den 20 juni förra året förbjöd dem att strejka för högre löner.

Varnades av fackliga ledare
Raimondas Tamosauskas tecknar en mörk bild av den danska bryggerijättens framfart i Baltikum. När Carlsberg hade köpt fabriken blev han varnad av fackliga företrädare på andra fabriker i Europa.
– De sa att Carlsberg hade en antifacklig ledning. Nu har vi fått se att det var sant, säger han.
Han började som ingenjör på Svyturys 1995. Två gånger utsågs han till fabrikens bästa arbetare, senast 2005.
– Sedan hände något. De var på mig hela tiden. De sa att jag arbetade dåligt, kom för sent, gick för tidigt och inte lydde chefernas order snabbt nog. Till slut orkade jag inte längre utan sa upp mig 2007, säger han.
Nu arbetar han på en annan fabrik i industristaden Klaipeda men fortsätter som klubbordförande på sin gamla.
– Vår nya strategi är att ha förtroendemän som inte arbetar på företaget. Då kan de inte komma åt oss.
I januari 2011 hade det treåriga avtalet gått ut och facket begärde höjda löner. Företaget sa blankt nej. När deras delegationer träffades i en särskild kommitté, allt enligt litauisk arbetsrättslagstiftning, krävde facket 12,4 procent. Företaget bjöd 0,5.
Förhandlingarna körde fast på 7,3 procent respektive 1,8 och parterna skrev protokoll på att de var oense.
I juni röstade de anställda om strejk.
– Alla får rösta, ledningen också och de satt hela tiden där och kontrollerade vilka som röstade. Många var rädda och ville inte delta, säger Raimondas Tamosauskas.
Ändå sa 58 procent av de anställda på fabriksgolvet ja.

Varslade om strejk
Den 15 juni varslade facket om strejk en vecka senare. Carlsberg ville ha fabriken igång under högsäsong och begärde i domstol att konflikten skulle förklaras olaglig och förbjudas i 30 dagar.
För att kunna säga ja till det använde sig rätten av den paragraf som ska skydda grundläggande samhälleliga behov så att inte mänskligt liv, hälsa och säkerhet hotas.
”Probably the most stupid decision in the World”, har det kallats som en travesti på Carlsbergs reklamslogan.
Facket överklagade. Men nästa instans förbjöd också strejken på obestämd tid med motiveringen att dess laglighet inte var rättsligt prövad. På fabrikerna i Klaipeda och Utena demonstrerade facket mot beslutet.
Företagets vaktbolag fotograferade, filmade och spelade in ljud och skrev upp vilka som demonstrerade. Sen polisanmäldes de för olaglig demonstration.
– Man får vara som mest nio utan att söka tillstånd men vi hade delat upp oss på flera ställen. Ingen fälldes men företaget nådde sitt syfte att skrämmas, säger Raimondas Tamosauskas.
På logistikavdelningen röstade alla 23 arbetare för strejken. Avdelningen är nu nedlagd, personalen är uppsagd och tjänsten hyrs in av ett annat bolag.
– Det var ett rent straff för att de som arbetade där ville ha strejk. Ledningen har till och med medgett att facktillhörigheten spelade roll för nedläggningsbeslutet, säger Raimondas Tamosauskas.
I huvudstaden Vilnius 30 mil därifrån tycker Grazina Gruzdiene att Carlsberg bär sig skamligt åt. Hon är ordförande i livsmedelsarbetarfacket Lietuvos maistininku profesine sajunga, LMP, som organiserar ölarbetarna i Klaipeda.
– Svyturys-Utenos har delat ut vinster till aktieägarna på 200 miljoner litas. Våra lönekrav kostar bara två av de miljonerna.
I flera omgångar har hon överklagat domen. Den 6 mars kom utslaget från Litauens högsta domstol.
På en punkt får facket rätt. Domstolen avvisar företagets försök att upphäva kollektiv­avtalet genom att teckna personliga avtal med anställda som inte är med i facket.
Sen är det slut på framgångarna.
Högsta domstolen skriver att bryggeriarbetarna inte hade rätt att strejka.
Arbetsgivaren hade nämligen visat sig villig att förhandla. Visserligen genom att lägga ett mycket lågt bud men det räcker för att stoppa strejkrätten.

”Får bara böna och be”
– Det är helt vansinnigt. Vi har alltså bara rätt att böna och be om högre lön? Vill vi sätta kraft bakom orden så är det olagligt! Det betyder att man aldrig mer kan strejka i Litauen, säger Grazina Gruzdiene.
Enda omständigheten som tillåter en strejk är om motparten fullständigt vägrar att förhandla.
– Så dumma är de inte. Får vi minsta lilla bud så är det kört. Då kan vi bara bocka och tacka i fortsättningen, ingenting annat, säger Grazina Gruzdiene.
Idag har hon bara ett hopp kvar. Det är att FN-organet ILO ska slå fast att Litauen bryter mot de konventioner landet lovat följa.
Hennes anmälan ska behandlas i slutet av maj och blir offentlig den 15 juni, enligt ILO:s kontor i Genève.
Börge Nilsson