Paneldebatt om hur vi får ett hållbart livsmedelssystem


Det mest grundläggande kravet på vår matproduktion är att den kan föda världens befolkning. Det system vi har idag kan inte göra det. Nästan en miljard männi­skor lägger sig på kvällen utan att ha fått tillräckligt med mat. Hälften av dessa är själva mat­producenter.
En höjdpunkt på IUL-kongressen som hölls i maj i Genève var paneldebatten om hållbar global livsmedelsproduktion som leddes av den brittiska journalisten från The Guardian, Felicity Lawrence.
Två av de inbjudna debattörerna, Oliver de Schutter och David Nabarro, kom från ledande uppdrag inom FN-systemet. Deras syn byggde på den internationella människorätten. De ser inte mat som en kommersiell vara utan som en mänsklig rättighet.
Den tredje debattören, Miguel Pestana, kom från ett av världens största livsmedelsföretag, Unilever som har vinst som mål och vill uppnå det med hjälp av 400 varumärken, upphandling och tillverkning över hela världen. I Sverige har Unilever en omfattande säljorganisation samt två fabriker, en i Flen, GB-Glace, och en i Helsingborg, Margarinbolaget.

Fackliga rättigheter
Miguel Pestana har på central nivå förhandlat med IUL om hur man ska stoppa kränkningar av fackliga rättigheter vid företagets fabriker runt om i världen. Denna process ledde för tre år sedan fram till ett erkännande av det globala facket som motpart. Ett avtal med Unilever tecknades 2010. Därefter har viktiga fackliga segrar kunnat nås genom lokal kamp och global solidaritet.
IUL har under många år utvecklat ett mycket intensivt arbete kring den globala livsmedelskrisen. Man har vänt sig till FN-systemet för att få acceptans för principen om rätten till en lön som det går att leva på. Man har utvecklat en egen uppfattning om hur det globala livsmedelssystemet bör förändras för att försörja världens befolkning och minska utsläppen av växthusgaser.
Enligt IUL finns kunskapen och tekniken. Och den är inte dyr. Inom jordbruket krävs att man går över till mindre enheter med olika grödor, blandad produktion av boskap och spannmål samt ett system med växelbruk som minskar behovet av kemikalier och konstgödsel. I det program som antogs på kongressen förespråkar IUL agroekologiska metoder. Om ett sådant jordbruk får tillräckligt med stöd kan det leda till bra jobb och ökad sysselsättning på landsbygden.
Omställningen till en hållbar matproduktion hindras, enligt IUL, av maktförhållandena. Världshandelssystemet har gett de transnationella företagen en enorm inköps­makt som används till att upprätta leverantörskedjor som leder till ojämlik och ohållbar fördelning av mark och vatten. Det storskaliga industrijordbruket anses inte vara någon lösning.

”FN borde styra handeln”
Om maten ses som en rättighet och inte en kommersiell vara följer att det borde vara FN-systemet och inte Världshandelsorganisationen, WTO, som reglerar handeln med mat.
Det centrala i en övergång till ett bättre system måste vara småbrukarnas, lantarbetarnas och livsmedelsarbetarnas rättigheter. Det bidrag som IUL och dess medlemsförbund kan ge är att hävda arbetarnas rätt till en fast anställning och en lön som går att leva på ute på fälten och i fabrikerna. Den kampen blir samtidigt en kamp för fackliga rättigheter och facklig makt.
IUL:s syn på hållbarhet är förankrad hos de mest utsatta lantarbetarna och småbrukarna som inte får sina grundläggande rättigheter tillfredsställda.
Paneldebatten visade att den fackliga synen överensstämde med de två FN-debattörernas och i överraskande hög grad med Unilevers.
David Nabarro, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för livsmedelstrygghet, radade upp ett antal fundamentala fakta som man behöver känna till. Den livsmedels­kris som uppstod 2008 med matkravaller i Asien, Afrika och Latinamerika berodde inte på att det rådde brist på mat, utan på att priset steg på mat och att människor inte hade råd att köpa den. Fattiga hushåll spenderar minst 75 procent av sina inkomster på mat.
Nyckeln till mänsklighetens framtid finns på landsbygden, hävdade han. Det är där kampen för hållbarheten går djupast.
– Det är helt avgörande att småbrukare kan organisera sig och det gäller oavsett om de är bönder, arbetare, arrendatorer eller fiskare. Dessa behöver organisera sig för att ingå partnerskap med regeringar, storföretag och andra nyckelaktörer.

Skiftar till hållbart
Miguel Pestana, Vice President Global External Affairs Unilever, sa att han kan se hur en perfekt storm håller på att blåsa upp.
Till 2030 kommer efterfrågan på mat att öka med 50 procent och på vatten med 30 procent.
Till detta kommer en klimatförändring som kommer att rubba förutsättningarna för var olika grödor kan växa. Den kommande stormen som Pestana talar om innebär nya affärsmöjligheter och strategier för Unilever. Den kommer att kräva ett skifte i upphandlingen. 90 procent av företagets upphandling ska på bara nio år hämtas från hållbar produktion.
– Det finns en direkt överensstämmelse mellan våra affärsintressen och samhällets värderingar om att gynna småbrukare. Vi vill förbättra försörjningen för 500 000 småbrukare. Dessa ska tas in i vår värdekedja (upphandling) och vi ska hjälpa dem att odla på ett hållbart sätt. De ska ha rätt till land, tillgång till vatten och det ska vara jämställt.
Men han ansåg att ett företag av Unilevers storlek fortfarande behöver storskaliga industriella jordbruk. Men de ska inte ersätta de små. De stora behövs för att attrahera investerare och för att utveckla nya produktionstekniker.
– Vi kan inte som företag hantera inköp från flera tusen småbrukare. Vi behöver utveckla modeller för samarbete med andra företag och organisationer.
Oliver de Schutter, FN:s särskilde rapportör om rätten till mat, talade om många av problemen med dagens livsmedelssystem, bland annat bristen på arbetsmiljöinspektörer som behövs för att säkerställa att lagar efterföljs, men han pekade också ut några hoppingivande iakttagelser inför framtiden.
En sådan var att man övervunnit den splittring som funnits inom livsmedelssystemet mellan tre grupper som konkurrerar med varandra. De tre grupperna består av småbrukare på landsbygden, lant- och livsmedelsarbetare, samt fattiga i städerna. De har spelats ut mot varandra. Priset på mat har antingen varit för lågt för småbrukarna på landsbygden, för lantarbetarna och livsmedelsarbetarna eller för högt för de fattiga i städerna. Ett hållbart livsmedelssystem måste inkludera de tre grupperna så att det blir ett rimligt pris till både producenter och konsumenter.
– Rätten till mat handlar om rätten till en inkomst som är tillräckligt hög.
Hans andra optimistiska poäng handlar om mänskliga rättigheter. Det är idag överenskommet att privata företag är ansvariga för att följa mänskliga rättigheter som rätten till mat, arbete och organisering. Dessa mänskliga rättigheter reglerade av FN har nu blivit inkorporerade i OECD:s riktlinjer som IUL kunnat använda sig av för att göra klagomål mot kränkningar av fackliga rättigheter.
– Det här är inledningen på ett nytt kapitel i mänskliga rättigheternas historia. Nu handlar det om hur dessa rättigheter ska föras in i olika sektorer, varav en är jordbruket. Det handlar om att företagen ska ta socialt ansvar.
En fråga från publiken till panelen handlade om kapitalismen: Kan detta system verkligen klara av den utmaning som världens befolkning står inför eller borde kapitalismen ersättas av något annat?

Många former av kapitalism
Oliver de Schutters svar blev att det finns många former av kapitalism och det finns många sätt som den kan regleras på.
– Staten har en skyldighet att se till att det finns starka trygghetssystem och omfördelningssystem som gör det omöjligt för någon människa att bli så fattig att han eller hon inte kan få tillgång till näringsrik mat. Om dessa saker har uppnåtts och vi fortfarande kallar det för kapitalism då vet jag inte om jag har något emot det systemet.
Miguel Pestana sa att han kunde hålla med om att dagens modell av kapitalism inte fungerar.
– Frågan om vad som kan göras åt det är svårare. Det står helt klart att vi behöver bryta dessa kortsiktiga investeringscykler som driver fram kriserna.