– Vi kommer att lägga stor vikt vid att analysera hur handelns egna märkesvaror, EMV, påverkar konkurrensen inom livsmedelskedjan, säger Ann-Britt Bern, projektledare för Konkurrensverkets utredning som ska vara klar i juni 2018.
Utredningen inleds med att Konkurrensverket bjuder in de viktigaste aktörerna inom livsmedelskedjan till rundabordssamtal hos myndigheten i slutet av augusti och början av september. Det blir fyra samtal under rubrikerna: Offentlig upphandling av mat, Dagligvaruhandeln, Livsmedelsindustrin samt Jordbruk och lantbrukskooperation.
– Vi vill bli uppdaterade om vad som hänt sedan vi undersökte konkurrensen senast, det var 2011, och vi vill få olika inspel från aktörerna om hur de ser på utvecklingen i de olika leden, säger Ann-Britt Bern.

I samtalen om Dagligvaruhandeln och Livsmedelsindustrin kommer EMV-problematiken att uppmärksammas. Dagligvarumarknaden utmärks av hög koncentration. Få aktörer konkurrerar med varandra. Ica har ensamt över halva marknaden.
En stark tillväxt av EMV-varor har skett och det medför att dagligvarukedjorna börjat konkurrera med sina leverantörer, livsmedelsföretagen. Det har blivit en starkare vertikal integration i livsmedelskedjan, vilken har betydelse för konkurrensförutsättningarna inom den svenska livsmedelsindustrin.
EMV leder till pressade marginaler för livsmedelsföretagen, det slogs fast redan i 2011 års utredning, men EMV leder också, enligt Konkurrensverket, till ökad konsumentnytta genom att utbudet på billigare livsmedel i handeln ökar, vilket konsumenterna anses tjäna på.
Förutom tillväxten av EMV så påverkas utvecklingen av ökad importkonkurrens, ökad E-handel, offentlig upphandling och förändrade konsumentpreferenser.

Konkurrensverket konstaterar att många nya mindre livsmedelsföretag har startats runt om i Sverige under senare år och att det finns ett ökat intresse hos konsumenterna för närproducerad mat, vilket borde vara gynnsamt för det svenska jordbruket.
I Konkurrensverkets uppdrag ingår att belysa förekomsten och konsekvensen av så kallade otillbörliga affärsmetoder i den svenska kedjan. Det handlar om marknadsföring, försäljning och leverans av produkter. Om avtal eller överenskommelser bryter mot god yrkessed och förvränger genomsnittskonsumentens ekonomiska beteende ska det uppmärksammas. Det gäller också vilseledande handlingar och aggressiva affärsmetoder. Allt detta är reglerat i EU-lag.

Ann-Britt Bern säger att hon har skickat mejl med en inbjudan om att delta i rundabordssamtalen till några av de viktigaste aktörerna. Hon har inte skickat något sådant mejl till fackförbunden som representerar arbetstagarna i livsmedelskedjan.
– Men alla som vill är välkomna att delta i samtalen. Det är bara att anmäla sig på hemsidan, säger hon.
Gunnar Brulin