Medlemsantalet i Livs fortsätter att minska, trots att medlemsrekrytering och organisering är en prioriterad uppgift. Enligt Anders Hernborg, förbundsombudsman, är en orsak att många byter bransch och då lämnar Livs.

– Vi riskerar att bli ett genomströmningsförbund som HRF och Handels. Vi rekryterar många, men ännu fler lämnar oss, säger Anders Hernborg.
Enligt statistiken från den sista december 2017 var det totala medlemsantalet 28 608. Det är en minskning under året med 768 medlemmar (-2,6 procent).
Om pensionärer och elevmedlemmar räknas bort var det aktiva medlemsantalet
vid årsslutet
24 420. Det är en minskning med 576 aktiva medlemmar (– 2,3 procent).
– Det är en bekymmersam utveckling, säger Anders Hernborg.
Han anser inte att strukturomvandlingen eller robotiseringen är huvudorsaken.
– Det är klart att stora nedläggningar som Findus i Bjuv spelar roll, men det är inte det som är problemet utan det är omsättningen på medlemmar. Vi omsätter en fjärdedel av våra aktiva medlemmar under en kongress-
period, alltså under fyra år.
För att komma åt problemet måste jobben inom livsmedelsbranschen bli bättre så att medlemmarna stannar kvar och ser en framtid inom branschen. Det är slutsatsen som Anders Hernborg drar.

• Men det finns ändå en kärna av medlemmar som stannar kvar länge på sina arbetsplatser?
– Ja, men vi måste nå fram med den fackliga idén till dem som inte hör till den kärnan.

• Så vad är det för fel på branschen?
– Jag tror att den fortfarande som helhet uppfattas som negativ. Det är stressigt, inte så bra arbetsvillkor, osäkra anställningsvillkor, arbetstider under dygnets alla timmar, ofta kalla och fuktiga miljöer. När det finns möjligheter söker man sig bort från en sådan bransch.

På kongressen 2017 togs bland annat beslut om bättre metodutveckling och gemensamma strategier vad gäller medlemsrekrytering och organisering. Ett resultat av detta blir att det arbetssätt som kallats ”organizing” kommer att avslutas under året.
– Vi har kommit fram till att vi inte når upp till den aktivitet och volym med metoden som vi skulle vilja se för att fortsätta arbetssättet. Hos oss har det inte blivit den utveckling som
exempelvis Transport kunnat visa upp. En av orsakerna är med all säkerhet att vi inte haft samma organisatoriska möjligheter att stödja våra organiserare där vi prövat metoden.

• Så hur ska vi nå målen till 2021?
– Arbetsplatsklubbarna måste utvecklas mer. Många gör ett fantastiskt jobb, men eftersom organisationsgraden i genomsnitt är 75 procent finns här potential att värva fler medlemmar. För att lyckas måste fler klubbar bli aktiva och utveckla sitt medlemsnära arbete och inte bara springa på arbetsgivarens bollar utan ha en egen agenda med aktiviteter som de upprätthåller också mellan förhandlingar.
Ytterligare potential finns på arbetsplatser med 30–70 anställda med låg organisationsgrad och som saknar klubb. Bland dessa har Livs inte lyckats eftersom det ser ut som det gör.
– Men det finns goda exempel på riktade insatser i regionerna och det är rätt väg att öka närvaron, bygga förtroende, hitta informella ledare och aktivera medlemmar. Men vägen framåt tror vi är ett mellanting ”organizing light”, vilket innebär att regionalt förtroendevalda och lokalombudsmännen är där oftare för att få till stånd en organiserad arbetsplats.

Till 2019 ska arbetsgruppen utvärdera vilka metoder för att rekrytera och organisera som varit mest framgångsrika. Därefter är tanken att man tillämpar samma metoder och strategier i alla Livs fem regioner.
– Tidigare har det varit lite ’Låt tusen blommor blomma’, men nu spetsar vi till det här inför 2019, 2020 och 2021. Det har vi fått kongressens mandat att göra.
Till höstens budgetprocess ska en vägledning för medlemsrekrytering och organisering vara framtagen och utifrån den bör regionerna planera sin verksamhet och aktiviteter.

• Finns det några konflikter kring detta? Olika idéer om vilken metod som är den bästa?
– Nej, så uppfattar jag det inte. Gruppen som ska utvärdera är ju nytillsatt av Förbundsstyrelsen efter kongressen och det finns lokalombudsmän med från samtliga regioner. Jag tror inte att det kommer att bli ett problem. Vi ska diskutera oss fram.

• Du har tidigare sagt att det inte är någon poäng med att bilda klubbar om de bara är klubbar på pappret.
– Så är det. Det gäller att följa upp att det faktiskt blir aktivitet i klubbarna. Det försöker vi hålla koll på.

• Hur är det med skattereduktionen på medlemsavgiften som ska införas i år?
– Dessa pengar tror jag inte har någon stor betydelse för att rekrytera nya medlemmar. Det är som att använda fackets försäkringar som huvudargument. Det är ett extra plus för de som är medlemmar idag, men det är inte därför man går med. Det är för att man vill åstadkomma bättre villkor på arbetsplatsen. Det är kärnan.