”Vår uppgift blir att kolla cheferna”

– Den psykosociala arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. För oss som fackklubb och skyddsombud blir det frågan om att se till att arbetsgivaren tar det, säger Tomas Eliansson, klubbordförande och huvudskyddsombud på Orkla i Örebro.
Tomas Eliansson menar att det borde ha funnits sanktioner kopplade till OSA-föreskriften för att sätta mer press på arbetsgivaren.
– Det hade underlättat, konstaterar han.
Det var också hans uppfattning när Mål & Medel besökte Risifruttilinjen på fabriken i Örebro för två år sedan, då den nya OSA-föreskriften trädde i kraft.
Jimmy Alvarsson körde vid det tillfället maskinen och sa att det var mycket att hålla koll på. Det var lätt att bli stressad. Och det är ju så det moderna fabriksarbetet är, det är inte längre löpandebandarbete, men det har blivit många, många moment att hålla koll på.
Den som kör Risifruttilinjen ska fylla på nya bägare, kolla materialet, väga förpackningar, smaka av att allt är okej, kolla kringutrustningen, kolla röntgenkameran som ska fånga främmande föremål. Och den som kör ska fylla på tomma bägare och folierulle, byta sylttankar, byta gröt, ta bakterieprover och göra lite pappersjobb.
– Vad gäller stressen tycker jag att föreskriften har hjälpt oss att förstå problemet med ohälsosam arbetsbelastning, säger Tomas Eliansson.

OSA-föreskriften definierar ohälsosam arbetsbelastning som obalans mellan krav och resurser, det ska vara balans, ligga på en rimlig nivå.
Det finns flera olika verktyg, checklistor som arbetsledningen och skyddsombuden kan använda sig av.
– Man kan säga att OSA-föreskriften är en fortsättning på det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Tomas Eliansson.
Några direkta förhandlingar utifrån OSA har Livsklubben på Orkla inte haft, men den psykosociala biten finns med på ett mer naturligt sätt när riskanalyser görs vid förändringar i verksamheten. Då blir det enligt OSA en diskussion om balansen mellan krav och resurser.
Andra delar i OSA-föreskriften som kränkande särbehandling har man ännu inte kommit in så mycket på.
– Vi har haft en utbildning som företagshälsovården Avonova ordnat med chefer och skyddsombud, det var positivt. En handlingsplan ska göras.
I framtiden vill Tomas Eliansson se mer diskussioner om vilka resurser som behöver tillhandahållas av arbetsledningen för att uppfylla OSA-föreskriften.

Även Mattias Rydberg, huvudskyddsombud på Fazers bageri i Lund är mycket positiv till att de psykosociala frågorna kommer upp agendan i arbetsmiljöarbetet.
Fackklubben hade en förhandling med arbetsgivaren om implementeringen bara några månader efter att föreskriften trädde i kraft.
– Vår uppgift blir i hög grad att kolla av att cheferna har den rätta kompetensen för att klara av sin uppgift. Om cheferna brister så fungerar inte arbetsledningen och då uppstår psykosociala problem, säger han och fortsätter:
– Därför menar jag att det är bra som det står i AFS:en att vi går utbildning tillsammans med arbetsledningen. Då blir det mycket bättre diskussioner, det märks i alla arbetsmiljöutbildningar, BAM och SAM. Vi ska göra det gemensamt med arbetsgivaren.
Det gäller att få det psykosociala att bli en viktig del av arbetet. Att göra enkätundersökningar om hur medarbetarna mår är ett sätt, som också föreslås i OSA, men Mattias Rydberg efterlyser mer engagemang än så.
– Vi gör skyddsronder varje dag för att kolla arbetsmiljön, inte så långa, ungefär en halvtimme. Och då är de psykosociala frågorna väsentliga.
Han tror mer på personliga möten och att prata med folk. Det ger mycket mer än enkäter.
När det kommer till direkta förhandlingar så har OSA kommit in vid framförallt rehab-ärenden.
– Det vi vill uppnå är en generell kulturförändring, där OSA–föreskriften är en viktig del. Vi måste komma bort från synen att det bara är att bita ihop när arbetsbelastningen upplevs som för hög, säger han och fortsätter:
– OSA är en viktig del av den attitydförändringen och fackklubben ser som sin uppgift att vara drivande för ett annat synsätt där krav och resurser ska vara i balans.