Sänkt skatt ger Stigbergets bryggeri framtidstro: ”Det här är en livboj”

Att julen är nära går för den inbitne ölfantasten säkerligen att känna på doften. I år gör Stigbergets bryggeri i Göteborg fyra stycken julöl, bland annat en porter och en ale. Men även för en novis går det att se att en högtid står för dörren. De tomma burkar som väntar på att fyllas har etiketter som tydligt signalerar jul.

Hugo Wendel är processoperatör och den på bryggeriet som kör ut serveringstankarna. Han konstaterar att vi dricker öl året runt, men att det varierar hur och var.

– På sommaren tar vi gärna ett glas på en uteservering medan vi på vinterhalvåret heller köper med oss hem. Det vill säga att försäljningen av fatöl går upp framåt vårkanten medan burkar och flaskor säljer mer den här tiden.

”Dansade oss igenom coronakrisen”

Men hur går det egentligen med försäljningen? Bryggerinäringen har haft en tuff tid. Många trodde att pandemin skulle vara den stora utmaningen, men där visade det sig att svenskarna fortsatte att dricka alkohol, men hemma i stället för på krogen. Det innebar att de bryggerier som hade en fot inne på Systembolaget klarade sig fint.

– Stigberget har länge legat tungt mot Systembolaget, så vi mer eller mindre dansade oss igenom coronakrisen, säger bryggaren Andreas Görts.

Men sedan kom kriget i Ukraina och den ekonomiska kris som följde därefter. Kostnader gick upp, och konsumenternas köpkraft gick ner.

Regeringen vurmar för öl

För de små bryggerierna, vars produkter på grund av småskalighet ligger högre i pris, har tiderna varit bistra. Många har tvingats slå igen och även för en stablil och relativt stor aktör som Stigberget har det inneburit nedskärningar. Det finns till och med de som talat om småbryggeriernas död. Fram till nu.

Den nuvarande regeringen tycks vurma för den svenska ölproduktionen. Regeringen genomför nu en skattelättnad för producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl. Lättnaden är störst för de som är minst, hela 50 procent. Sedan minskar den successivt. Medarbetarna på Stigbergets bryggeri menar att det kommer vara helt avgörande för branschen.

– Vi är en småmarginalsbransch som gått på knäna en lång tid. Det här är en livboj. Det handlar om överlevnad helt enkelt, säger Andreas Görts.

Här är nästan alla medlemmar i facket och vi känner att arbetsgivaren ser facket som en given part.

Doftar jäst och malt

Stigbergets produktion ligger i Gamlestaden i Göteborg. Redan innanför dörren med den anspråkslösa skylten doftar det jäst och malt. En värme slår emot en när man passerar säckarna med mättat korn och närmar sig de fyra tankar där ölen bryggs. Vätskan ska värmas, lakas, kokas och centrifugeras, innan den går vidare för att smaksättas och kolsyras. Det mesta av bryggningen sköts via en skärm, men inte helt. Det mänskliga ögat är fortfarande av vikt vid vissa moment.

Däremot har Stigberget jobbat hårt med att avlasta de mänskliga kropparna. Mikel Aïoutz har jobbat här i närmare tio år och konstaterar att man investerat i flera maskiner som underlättar arbetet. Han nämner bland annat en vakumlyft, en plastare och en pall-lastare. Maskiner som skonar de som arbetar med de olika momenten.

Arbetsmiljön är prioriterad och facket har en självklar roll, säger Mikel.

– Här är nästan alla medlemmar i facket och vi känner att arbetsgivaren ser facket som en given part.

Gårdsförsäljning för vissa bryggerier

Framstegen handlar också om att Stigbergets bryggeri vuxit. I dag är de en av de största, av de små. Därför är den andra förändringen som regeringen utlovat inte relevant för dem. Det handlar om att tillåta gårdsförsäljning för bryggerier som uppfyller vissa kriterier, och inte brygger mer än 400 000 liter öl per år. Visserligen har nu Portugal satt sig på tvären vilket gör att förslaget kan bli verklighet först senare under 2025. Men trots försening och det faktum att det inte kommer påverka just här, är medarbetarna på Stigbergets bryggeri positiva.

Inställningen till Systembolagets monopol går isär, men ingen av dem tror att gårdsförsäljning kommer rucka på en så stabil institution. Jonnie Read, som själv är från Storbritannien, säger med glimten i ögat att han som icke-svenskfödd knappt vågar ha en åsikt. Men att han dristar sig ändå att gissa att gårdsförsäljning kommer vara väldigt viktigt för bryggerier utanför städerna.

– Vissa bryggerier är i dag destinationer dit folk kommer för en upplevelse. Där tror jag det kan göra mycket om de också får lov att sälja sina produkter när besökare kommer dit.

Familjär känsla

Just produktionen i Gamlestaden är ingen destination för Stigbergets bryggeri. Här har det något mer storskaliga fått stå i fokus. Även om bryggeriet inte är större än att den familjära känslan bland medarbetarna tycks bestå.

Men Stigberget har också sitt barbryggeri på Ringön på Hisingen. Där kan den som är nyfiken boka in sig på en ölprovning, få en rundtur och givetvis – smaka på en öl.

I personalrummet en trappa upp har Jonnie Read slagit sig ner tillsammans med Andreas Görts och Hugo Wendel.

Trots regeringens ansträngningar för att stötta branschen går det inte att utläsa något jubel bland dem. Det finns snarare än känsla av uppgivenhet. De menar att intresset för hantverksöl inte verkar finnas hos nästa generation och muttrar om att de unga mest verkar vilja ha energidryck.

Om jag minns rätt hade vi i Sverige fler småbryggerier per invånare än i USA. Det får man ändå säga är hyggligt extremt.

Snabbast växande branschen

Men Andreas Görts menar att det enorma intresse man såg under en period inte var rimligt att förvänta sig över tid. Han pratar om den bryggeriboom som även Statistiska centralbyrån fick upp ögonen för. År 2010 fanns det 42 bryggerier i Sverige. Sju år senare hade siffran ökat till 392 stycken. Det gjorde bryggeribranschen till den snabbast växande branschen i Sverige, sett till antal företag. Och det var de små bryggerierna som stod för tillväxten.

– Hela världen upplevde en boom inom hantverksöl. Men Sverige stack ut. Om jag minns rätt hade vi i Sverige fler småbryggerier per invånare än i USA. Det får man ändå säga är hyggligt extremt.

Med det sagt är de alla överens om att de nya förslagen kommer i rätt tid. Nu finns en framtid för bryggeribranschen igen. Men guldåren, de är förbi.

– Bubblan har spruckit och nu plockar vi upp resterna av vad som är kvar. Vissa kommer vara kvar och växa sig starkare, vissa små kommer kämpa, trots att de inte har marginalerna på sin sida. Men vi kommer inte tillbaka till hur det var – och det är nog som det ska, säger Andreas Görts.