Bild:

Att dansa är Therese Joons stora passion. Från början var det folkdans, nu är det framför allt bugg som gäller. Så fort tillfälle ges så är hon ute och virvlar runt på dans-golvet.

[Ur nummer: 01/2004] – Att dansa är en livsstil. Du blir glad av det samtidigt som du får motion och träffar trevliga människor, säger Therese Joon.
Hon riktigt lyser av dansglädje. Och att hon tycker om att dansa känner de flesta till på Leksands knäckebrödsfabrik. Här har hon arbetat i paketeringen i åtta år.
Vi träffas på fabriken en fredag i början av december. Påföljande dag ska hon åter köra de fyra milen till Borlänge för att få dansa. Det är favoritbandet Jannez som ska spela på Stora Björn.
– Det är ett dansställe som drar mycket folk, flera hundra kan det handla om under en kväll. Det är inte ovanligt att folk åker 20 mil för att vara med.

Släkten står staty
Therese Joon är född och uppväxt i Leksand. Fabriken har alltid varit en central punkt i tillvaron. Hennes farfars far och farfars mor står staty utanför fabrikens huvudentré. Det var de som grundade företaget 1929.
Hon är lite generad när hon berättar om släktskapet. Hon är ganska så insyltad, som hon själv uttrycker det. Inte bara det att hennes anfäder startade fabriken. Hennes fars kusin är vd och själv är pappan produktionschef. Dessutom bor hon i den välkända Joongården på fabriksområdet.
– Men jag har aldrig fått några fördelar på jobbet genom mitt släktskap. Det har väl snarare varit tvärtom, vilket ibland förvånat mina arbetskamrater, tror jag. Så upplever jag det i alla fall, säger hon.
Men det var inte om hennes släkt som artikeln skulle handla utan om hennes dansintresse.
– Mina föräldrar har alltid dansat. Själv började jag dansa folkdans på lågstadiet och gick med i ett folkdanslag. Vi prövade på alla typer av dans som bugg, squaredans, stepp och olika latinamerikanska dansstilar. Allt för att träna hållning och steg.
När hon var 20 år reste hon till Spanien för att arbeta som hund-aupair. Ja, det är faktiskt möjligt men det var inget som varade någon längre tid.
– Jag skulle ta hand om hundarna åt ett svenskt par som reste mycket i jobbet. Men de var inte borta så mycket så efter sju månader hoppade jag av.
Hon hann förälska sig i en spanjor. I fyra år blev hon kvar i Spanien tills hemlängtan blev för stark.

Kallt och rått i Spanien
– Det låter kanske lite konstigt men jag längtade efter att slippa frysa. Tro det eller ej men jag har aldrig frusit så mycket som när jag bodde i Spanien. Det var otroligt kallt och rått vintertid både inomhus och utomhus.
Väl hemma i Sverige fann hon att det mest var äldre kvar i hennes forna folkdanslag och de hade övergått till att bara dansa
folkdans.
Det var inget för henne.
Däremot gillade hon bugg. Hon är ute och dansar så fort hon har möjlighet. De dansställen som hon besöker drar folk som först och främst vill dansa. Några raggningsställen är det inte. Och deltagarna är sällan fulla och oregerliga.

Kan inte vara onykter
– Du kan inte vara onykter, då tappar du balansen när du ska snurra. Vattenflaska, ombyteskläder och handduk är det som gäller. Ofta byter man om i pausen för man blir rätt så svettig.
Favoritband är förutom Jannez ett som heter Zlips.
– Det är moderna band av det rockigare slaget, förklarar Therese Joon.
Hon berättar att de som regel kör varannan dans bugg och varannan foxtrot.
– Det är etikett att du dansar bägge med den som bjudit upp och att man pratar mellan låtarna. Det här är väldigt socialt.
Och det är inte så att kvinnorna väntar på att männen ska bjuda upp. Alla bjuder upp alla. En gyllene regel är att aldrig nobba någon.
Det finns dock de som hon hellre dansar med än andra. Hon är ganska lång och det ställer krav på den som för.
– Det är inte så att jag inte kan dansa med män som är kortare. Men de måste veta hur de ska göra för att hantera att jag är längre än vad de är.
Det är i stort sett dans varje lördag men skiftarbetet gör att hon inte alltid kan delta.
– På sommaren blir det oftare. Då är det dans nästan varje kväll. Dessutom är det dansbandsvecka i Malung vecka 29. Den har jag redan bokat in i min almanacka.

Namn: Therese Joon
Ålder: 31 år
Yrke: paketerare på Leksand bröd
Familj: singel med hund, en spansk gatukorsning som hon själv uttrycker det
Fritids-intresse: Framför allt dans men tillbringar också en hel del tid i stallet.
Senast lästa bok: Löftet av Diane Chamberlain. Jag släpper ofta inte en bok som jag börjat läsa, så det gäller att planera så att det finns tid.
Senaste biofilmen: Love Actually
Ser på TV: Filmer och underhållningsprogram
Favorit-musik: Inte dansbandsmusik mer än när jag ska gå ut. Annars lyssnar jag på det mesta efter humör.
Favoritmat: Gillar stark mat som mexikanskt och thailändskt.