Svenska staten privat alternativ
För bara drygt ett år sedan ägdes spritfabriken Luksusowa av den polska staten. Nu är fabriken privatiserad och ägd av den svenska staten i form av Vin & Sprit. Och nu påbörjas en snabb rationalisering av fabriken i Zielona Góra.
[Ur nummer: 07/2004] Det första de anställda på Luksusowa märkte av ägarbytet var inte att det blev mer i lönekuvertet eller att arbetstiden blev kortare. Nej, det var rationaliseringskonsulternas intåg. Plötsligt stod dom bara där och började ifrågasätta både det ena och det andra.
– Vi förstår egentligen inte vad dom sysslar med, säger Krystyna Kowalczyk, OPZZ:s fackklubbsordförande på fabriken.
Enligt Krystyna fördjupar konsulterna sig allt för mycket i detaljer och ser inte till helheten.
– Att det här är en fabrik som i sin helhet genererar vinst bryr de sig inte om, utan deras uppdrag tycks vara att se till att varje enskild produkt som tillverkas här skall gå med vinst.
I det här fallet handlar det om en ideologisk kulturkrock helt enkelt, menar Krystyna.
– Är det helheten eller är det enskildheterna som skall värderas högst? Jag anser att det är helheten.
De nya ägarnas ambition är dock helt klar; V&S Luksusowa Zielona Góra skall rationaliseras och effektiviseras enligt den marknadsekonomiska standardmallen: Så få anställda som möjligt skall producera så mycket som möjligt till lägsta pris.
Drygt hundra måste sluta
– För oss anställda innebär det, har vi fått veta, att personalen här skall minska med drygt hundra i ett första skede, och i förlängningen med ännu fler, berättar Ryszard Kepkowski, Solidaritets klubbordförande på fabriken.
Det är en stentuff åtgärd i en region i Polen där arbetslösheten just nu är rekordhöga 26 procent och en fast avlönad anställning är guld värd.
Från lokalt fackligt håll är man ändå, både inom Solidaritet och OPZZ, förhållandevis tillfreds med den nya ägarens agerande hittills. Det har skett regelrätta förhandlingar med arbetsgivaren om hur personalneddragningen skall gå till, vilket inte är så vanligt i Polen.
– Vi har fått till en uppgörelse som ger oss anställda vissa garantier, att till exempel de som bara har fyra år kvar till pension inte kan sägas upp, att de som arbetat här över 15 år är garanterade sysselsättning i minst 54 månader och så vidare, säger Ryszard Kepkowski.
Socialt paket
Dessutom har man formulerat ett socialt paket för att ge dem som mister jobbet en chans att gå vidare i livet.
– Jag tycker att vi fackligt sett kan känna oss stolt över resultatet, säger Ryszard.
– Våra ambitioner var givetvis större än så men resultatet är acceptabelt, tillfogar Krystyna Kowalzyck.
– Men personligen tycker jag att det är för många ”kanske, ”kan” och ”bör”, för många mjuka formuleringar, i uppgörelsen för att den ska kännas riktigt hållfast.
De ekonomiska förmånerna i det sociala paketet har, i varje fall av många anställda, upplevts så attraktiva att 80 anställda frivilligt erbjuder sig att avstå från sina anställningar.
– Fram tills nu har det handlat om ganska trevliga kontakter med de nya ägarna. Men jag misstänker att den här goodwill-perioden snart är över, säger Krystyna samtidigt som hon deklarerar att hon anser att privatiseringen av Luksusowafabriken är helt obefogad.
– Jag har sett resultatet av andra privatiseringar av statligt ägda fabriker. Och dom resultaten ha på intet sätt inneburit något bra de anställda.
”Bara ledningen gynnas”
– De enda som har gynnats av privatiseringen är företagsledningarna, dom har fått skyhöga lönehöjningar, fortsätter hon.
Sammantaget tycker dock både Krystyna och Ryszard att det ändå var bra att det var ett svenskt företag som gick in som ägare av deras fabrik.
– Svenskarna är inte lika brutala, dom bedriver inte samma marknadskannibalism, som ägare från ännu mer kapitalistiskt orienterade länder gör, konstaterar de samfällt.
Av de 380 anställda som fortfarande har sin anställning kvar på spritfabriken är cirka 80 procent kvinnor. Och som i alla andra fabriksmiljöer så är arbetsfördelningen den vanliga: kvinnorna sliter intensivt och lyfter tungt vid packbanden och karlarna släntrar omkring med en skiftnyckel och en el-skruvmejsel i bakfickan och ett bekymrat veck i pannan.
Lika lön för män och kvinnor
– Men ifall kvinnors och mäns arbetsuppgifter råkar vara detsamma så är även lönen lika här, vilket inte alltid är fallet i polska fabriker, säger Ryszard.
I Luksusowafabriken är den fackliga organisationsgraden med polska mått mätt väldigt hög. Av de 380 anställda är 330 med i facket, 200 i OPZZ och 130 i Solidaritet.
Kvinnorna dominerar stort i OPZZ. Enligt Krystyna av den enkla anledningen att kvinnor är klokare.
Facklig verksamhet enligt polsk modell handlar till mycket stor del om att ge de egna medlemmarna socialt och ekonomiskt stöd på det lokala planet. Man driver egna barnkolonier, man fixar fram billiga semestervistelser, man finansierar lönekassor för att kunna hjälpa medlemmar som har hamnat i ekonomiska svårigheter och så vidare.
– Det fackliga livet hos oss pågår här nere, inte där uppe i toppen, säger Krystyna lite provocerande.
Vilket också innebär att merparten av medlemmarnas fackavgifter stannar kvar på det lokala planet.
Hjälp att överleva
Något som de fackliga kamraterna på svenska Vin & Sprit, enligt Krystyna, hade svårt att förstå när de träffade de fackliga representanterna från Luksusowa strax innan Vin & Sprit tog över fabriken i Zielona Góra.
– Jag tror inte dom riktigt begrep vad vår fackliga verksamhet handlar om i nuläget, att bokstavligen hjälpa våra medlemmar att överleva. Skillnaden mellan Sverige och Polen, när det gäller fackligt arbete på basplanet, är ännu för stor för att vi ska kunna känna någon riktig gemenskap.
– Därför måste vi ihärdigt jobba vidare för att kunna utjämna den skillnaden, säger Ryszard Kepkowski.