Mycket om avgifter i motionsbunten
Livs inre liv dominerar i motionsfloden till kongressen
Förbundets inre organisation och fackavgiften är de två ämnesområden som engagerat flest motionsskrivare inför nästa års förbundskongress.
[Ur nummer: 12/2004] Intresset för de tunga fackliga arbetsplatsfrågorna har dock varit minimalt bland motionsskrivarna.
Under de senaste femtio åren har fackavgiften alltid varit en brännhet fråga på Livs förbundskongresser. Antingen har det då handlat om fackavgiftens storlek, i kronor och ören, eller i vilken form, procent eller fast, avgiften tagits ut.
Och att döma av de antal motioner som inkommit till Livs kommande kongress, den i maj nästa år, kommer avgiftsfrågan att bli en av kongressens allra hetaste debattfrågor även då.
Fler avgiftsklasser
Av de 11 inkomna motioner som behandlar avgiftsfrågan så förordar de flesta en utökning av antalet avgiftsklasser från de nuvarande tre. I första hand efterlyser motionsskrivarna en avgiftsklass som är lägre än den nuvarande lägsta.
En annan fråga, som föranlett ett betydande antal tänkare att formulera sina funderingar i en kongressmotion, är förbundets inre organisation. Och under rubriken inre organisation finns det både motionärer som ”vill verka för att det snarast upptas förhandlingar med andra förbund om ett samgående ” som de finns de som vill ge” de aktiva medlemmarna” en starkar ställning i förbundsstyrelsen och de som vill se en återgång till den gamla ordningen med en förbundsordförande, en förbundskassör och en en förbundssekreterare i stället för som nu tre stycken ordföranden i tripp, trapp, trullordning i förbundstoppen.
Av de så kallade arbetsplatsanknutna vardagsfrågorna, arbetsmiljö, arbetstider, arbetsorganisation och så vidare, är det endast arbetstidsfrågan som gett något betydande utslag i motionsbunten. Av de sju arbetstidsmotioner som skall behandlas på kongressen förordar fyra motionärer någon form av arbetstidsförkortning bland annat formulerat i att-satser som: ”förbundet verkar för att införa 6 timmars arbetsdag så fort som möjligt med bibehållen lön” och ”verkar för kortare arbetstid för de över 60 år med bibehållen lön”.
Att arbetsmiljön inom livsmedelsindustrin i det stora hela är bedrövlig, att förbundet idogt kräver ”Kravmärkt arbete” och att ett nytt unikt arbetsmiljöavtal såg dagens ljus i den senaste avtalsuppgörelsen, märks inte ett dyft av i motionsbunten. Inte i en enda motion av betydelse vill man ta upp en grundläggande arbetsmiljöfråga till behandling.
En fråga som engagerat en hel del motionsskrivare är gällande regler om sjukersättning, här finns dels de som kräver att ersättningsnivån återställs till 90 procent, dels de som kräver att ”förbundet verkar för ett upphörande av karensdagen vid sjukdom”
Avtal med alla företag
Förbundets sviktande ekonomi under senare år har även resulterat i en motion som bland annat anser att förbundet ska se över placeringen av sina ekonomiska tillgångar.
Med anledning av att allt fler bångstyriga arbetsgivare trilskas när det gäller att träffa avtal med Livs har det även inkommit motioner som kräver att förbundet med kraft ska se till att det tecknas avtal på varje arbetsplats oavsett om det finns medlemmar där eller ej.