[Ur nummer: 01/2005] Filmtitel: Queen of Sheba’s Pearls Regi: Colin Nutley.
l London 1944: söta mor sätter åttaårige Jack på tåget till mormor på landet. Framkommen får han veta att mamma dödats av ett stridsflygplan.
Engelska landsbygden 1952: Jack bor tillsammans med far, mormor och andra släktingar, samt en svensk dräng, invid en lantlig kyrkogård. Dit anländer en kväll en främmande kvinna, som är en exakt kopia av Jacks döda mor. Alla blir skärrade. Går hon igen? Så börjar Colin Nutleys nya film, och fortsätter sedan i en märklig blandning av skröna och relationsdrama.
Helena Bergström spelar såväl Jacks döda engelska mor som den främmande kvinnan (som ung och som åldring). Det visar sig snart att kvinnan är den dödas dittills okända svenska tvillingsyster. I båda rollerna talar hon engelska med svensk accent.
Märkligare saker har väl hänt i verkligheten, tänker man först välvilligt. Men efter hand som filmen fortgår sitter man alltmer förundrad över replikföringen, bristen på händelser, bristen på karaktärsutveckling… Slutligen konstaterar man att manusförfattaren Nutley åtminstone borde ha haft en annan producent än sig själv. En sån som kunde ha ställt frågor under arbetsprocessen.
Nåväl, naturen är vacker, scenografin okej och fotot signerat Jens Fischer flott.
Queen of Sheba’s Pearls då? Jo, Helena Bergströms rollfigurer älskar pärlhalsband och drottningen av Sabas pärlor är en lek av typen ryska posten. Men det är ingenting som gör berättelsen bättre.