[Ur nummer: 03/2005] Samma visa dag ut och dag in, stämpla in och stämpla ut. Det är en evig jakt på minuter. På vissa ställen måste man även stämpla lunchen. Arbetsgivaren vill ha full koll. Det är ett tradigt räknande för att hålla reda på obekväm arbetstid, övertid och frånvaro.
För barnfamiljer blir det ett omständligt pusslande för att få tid till gemenskap. Det är över huvud taget ett konststycke att få till barnomsorg, fritidsintressen och vänner när man har oregelbundna arbetstider.
Ett motiv för att bilda fackföreningar var att stoppa arbetsgivarna från att utnyttja de anställda under dygnets alla timmar.
Utvecklingen går idag åt motsatt håll. De större industrierna går dygnet runt och allt fler får oregelbundna arbetstider. Var tredje livsmedelsarbetare arbetar idag skift. Produktionen är slimmad. Allt färre ska göra allt mer. På många arbetsplatser är såväl uppsägningar som krav på övertid ett stort problem.

Arbetsmarknaden är oerhört segregerad när det gäller arbetstider. Tjänstemännen arbetar dagtid och har stora möjligheter att flexa och ta kompledigt. De har inga problem att gå till banken eller att vara med på utvecklingssamtal i skolan. Arbetare däremot är hårt bundna till jobbet utan möjlighet att spontant gå ifrån för att göra ärenden.
Det är en fråga om makt. Fackligt har man försökt uppnå inflytande över arbetstidens förläggning. Det har varit tufft när det gäller dem som arbetar ute i produktionen. Arbetsgivarna har inte velat kompromissa.

Åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars vila var inte någon lätt seger att nå. Kampen fördes på bred front i hela den industrialiserade världen.
I USA strejkade och demonstrerade arbetarna för åtta timmars arbetsdag redan 1886, och det var upprinnelsen till dagens första maj-firande. I Sverige togs beslutet om 48-timmars arbetsvecka år 1919. Förkortningen av arbetsdagen betydde en begränsning av arbetsgivarnas makt. Fritiden gav möjlighet till självständigt liv. Det dröjde ända till 1973 innan 40-timmars arbetsvecka infördes. Därefter har semestern förlängts och föräldraledighet byggts ut.
Krav har ställts på sex timmars arbetsdag. I Sverige och många andra länder går det trögt. Företagens möjlighet att spela ut arbetare mot varandra över landsgränserna har hindrat utvecklingen.
En revidering av EU:s arbetstidsdirektiv pågår som bäst. Idag är minimiregeln högst 48 timmars arbetsvecka. Storbritannien har drivit möjligheten till undantag för längre arbetsvecka, upp till 65 timmar. Bakom ja till undantag står arbetsgivarna som påtryckargrupp, bakom nej står fackföreningarna. Europaparlamentet väntas ta beslut om direktivet nu i maj.
Ett ljus i mörkret finns emellertid: Livsarbetstiden. Det är en form av arbetstidsförkortning som finns reglerad i Livs kollektivavtal. Arbetsgivaren är skyldig att avsätta en viss procent av lönen till ett speciellt konto. De anställda kan välja ta ut det i ledighet, i pension eller pengar.
Resultatet av förra årets avtalsrörelse blev att en heltidsarbetande livsmedelsarbetare i år kan ta ut 36 timmar betald ledighet från sitt konto. Arbetsgivaren kan inte neka uttag utan att ange tungt vägande skäl. Metall har gått i bräschen för denna förbättring och kan genom verkstadsavtalet ta ut 66 timmar.

Inte förrän den internationella fackföreningsrörelsen är tillräckligt stark och enig går det att införa en generell arbetstidsförkortning inom hela EU. Det handlar både om att teckna kollektivavtal och stifta bättre EU-direktiv. Det har inte varit lätt hittills och kommer inte att vara det i framtiden heller