Vi går inte framåt
”Den riktiga befrielsen handlar om att vara ärlig mot sig själv”
Under senaste århundradet har utvecklingen av kvinnors rättigheter och förändring av kvinnorollen i samhället varit dramatisk. Stort genombrott åstadkoms även inom svensk politik och andelen kvinnorepresentanter i riksdagen ökade markant.
[Ur nummer: 06/2005] Våra medsystrar, visionärer, feminister liksom andra starka och pådrivande organisationer driver den ständiga kampen för bättre morgondag och alla viktiga faktorer såsom emancipation, jämställdhet och självständighet. Vi förverkligar våra drömmar, skaffar utbildningar och karriärer, bildar familjer när vi själva är redo för det. Vi har den ekonomiska tryggheten och vi är kapabla att vara ensamstående om vi väljer det. Samtidigt erbjuds möjligheter för fortsatt engagemang i arbetslivet, tack vare pappaledighet och utjämning av maktstrukturen i hemmet.
Till vår fördel skedde även den teknologiska revolutionen: frysen med helautomatisk avfrostning, mikrovågsugnar med programmeringsmöjligheter och så vidare. Vi har våra egna datorer och mobiler, motionsutrustning, tillgång till personliga tränare och kostordination. Alltså alla förutsättningar att lyckas i egen tillväxt och välbefinnande.
Trots allt detta mår vi inte bra. Statistiken visar tydligt ökande hälsoklyfta mellan könen. Enligt Försäkringskassans statistikenhet har den ökat mest de senaste tio åren. Förra året var skillnaden störst hittills då kvinnor tog ut hela 70 procent fler sjukpenningdagar än män.
Psykiska sjukdomar dominerande av ångest eller depressioner är den vanligaste orsaken bland långtidssjukskrivna kvinnor (källa: RFV Redovisar 2004). Olika stressrelaterade besvär såsom magont, huvudvärk, sömnstörningar och trötthet är också vanligare bland kvinnor. Förklaring till det kan vara ren biologi, alltså kroppens uppbyggnad och tålighet. Faktum är också att kvinnor har flera arbetstimmar per dygn eftersom fördelning av hemarbete trots allt inte har genomgått samma förändring som yrkeslivet. Detta leder till en överbelastning och ökad ohälsa bland kvinnorna. Egentligen behöver man ingen statistik för att förstå, man behöver bara se sig omkring och fråga hur de mår.
Mina vänner berättar att de aldrig har tid för sig själva, att de ständigt är på jakt efter nästa uppdrag och större utmaningar. De flesta upplever slitningar mellan yrkes- och familjelivet, särskilt de högutbildade och de i familjer med små barn.
Ett vanligt fenomen är att vi kvinnor ställer högre krav på oss själva och behovet av att prestera lika bra på alla plan är enorm. Ett vanligt fenomen är att vi förtränger våra primitiva instinkter som det biologiska svagare könet för att kunna delta i evolutionen. Bombarderade och manipulerade av massmedia, hjärntvättade av feminister och uppjagade av nya trender lägger vi allt för mycket energi på att bekräfta att vi ”hänger med”.
Jag undrar ofta om vi verkligen är på rätt väg. Jag undrar hur det kommer att bli om tjugo år!
En sak är jag säker på: att följa den sociala eller tekniska utvecklingen betyder inte nödvändigtvis att vi går framåt. Att ta ett steg tillbaka betyder inte att vi backar! Den riktiga befrielsen handlar om att vara ärlig mot sig själv, att förbli oberörd trots alla politiska och mediala påtryckningar och slutligen erkänna att vi är sårbara varelser.