Kunskap och kapital avgör industrins öde

Livs ska arbeta hårdare för att påverka utvecklingen inom livsmedelsbranschen. En medveten mediestrategi och ett ökat samarbete med arbetsgivarna är medel för att nå målet.

[Ur nummer: 07/2005] Livsmedelsbranschen förändras allt snabbare. Nya förutsättningar innebär nya hot och nya möjligheter för dem som lever av att producera vårt dagliga bröd. Många anser att Livs och dess medlemmar bör engagera sig mer för att påverka branschens villkor. Förbundets nya ledning höjer nu ambitionsnivån när det gäller det som brukar kallas näringspolitik.
– Med tanke på den hårdnande konkurrensen är det viktigare än någonsin att vi engagerar oss i branschens utveckling. Vi har fått en helt ny hemmamarknad med 450 miljoner konsumenter, säger Livs ordförande Hans-Olof Nilsson.
Sedan Sverige gick med i EU 1995 har den tidigare ganska slutna svenska marknaden öppnats mot Europa. Svensk livsmedelsexport ökar stadigt, men importen ökar ännu mer.
Livs avdelningar i Malmö och Sydöst föreslog i motioner till kongressen i maj att förbundet ska inrätta näringspolitiska råd centralt och lokalt för att få igång debatt och opinionsbildning i näringspolitiska frågor. Hans-Olof Nilsson argumenterade emot och hävdade att sådana frågor bäst drivs av förbundsstyrelsen. Motionsförslaget röstades ner med knapp marginal.

”Heltokigt”
Regeringens näringspolitik syftar till att främja näringslivets utveckling. När man ser att allt fler industrijobb flyttas ut från Sverige är det lätt att bli frustrerad och börja famla efter nödbromsen.
Livs avdelning 3 Eslöv föreslog i en kongressmotion att förbundet ska kräva förbud mot nedläggning av företag som går med vinst, eller åtminstone införa kännbara avgifter. Avdelning Sydöst ville att Livs skulle verka för att strypa importen och kräva 80 procents självförsörjning på mat för att rädda den svenska livsmedelsproduktionen.
Livs andre ordförande Gerald Lindberg avvisade förslagen i hårda ordalag.
– Helt fel medicin. Det är heltokiga motioner som förespråkar en gammal förlegad öststatsmodell!
Nya regleringar av jordbruksproduktionen gynnar inte konsumenternas intresse, framhöll Lindberg. Och en lagstiftning som låser fast svenska företag i landet eller fördyrar företagsnedläggningar kan innebära att omvandlingstrycket inom industrin försvagas. Vem vill göra investeringar och nyetableringar i ett sådant näringsklimat?
Förslagen röstades ner på kongressen. Livs officiella politik är i stället att bejaka strukturomvandlingen, medverka till att branscherna utvecklas och att öka förädlingsvärdet och personalens kunnande.

Tätare samarbete
Förbundsordföranden Hans-Olof Nilsson vill samarbeta mer med Livsmedelsföretagen (Li) i branschfrågor där fack och arbetsgivare har gemensamma intressen. Det gemensamma organet Forum för livsmedelsindustrin, som hittills mest sysslat med arbetsmiljö och kompetensutveckling, kan bli en viktig påtryckare i näringspolitiska frågor, menar han.
Ett mål är också att nå ut med Livs budskap i massmedierna. Förbundet har på senare tid lyckats få medial uppmärksamhet för sin syn på handelns egna märkesvaror och skatten på alkohol.
– Det räcker inte att synas en gång. Det krävs uthållighet, säger Nilsson och berättar att Livs ledning ska arbeta fram en mediestrategi.
I förbundets opinionsbildning ingår också att försöka påverka politiker i regering, riksdag och EU-parlament.

Kvalitet före pris
I konkurrensen med handelns anonyma egna märkesvaror är det viktigt att stärka industrins traditionella varumärken, anser förbundsordföranden. Det gäller att få bort den ensidiga fokuseringen på lågprisvaror och lyfta fram andra värden: kvalitet, djuromsorg och inte minst lokal identitet. Hans-Olof Nilsson vill se fler lokala och regionala varumärken som Västerbottenost. Kaprilfolkött i Bohuslän och Dalsland är ett annat exempel som marknadsförs med lokal identitet och budskap om öppna landskap.
När jättarna blir alltmer dominerande och produktionen koncentreras är förhoppningen att det skapas utrymme för nya, lokala småföretag. Problemet är att även handeln domineras av jättar som handlar upp centralt och kräver stora volymer. Där har småföretag svårt att hävda sig.

Bättre märkning
En viktig näringspolitisk fråga för Livs är att förbättra märkningen av livsmedel.
– Konsumenten har rätt att få veta var och under vilka villkor en vara är producerad och var råvarorna kommer ifrån, säger Hans-Olof Nilsson.
Eftersom det inte finns någon stark konsumentrörelse i Sverige får Livs ta på sig rollen att driva konsumenternas krav, menar han.
Vid ett seminarium om livsmedelspolitik i samband med förbundskongressen efterlyste Stefan Hall från Bob i Kumla en stark, ”militant” konsumentrörelse. Tommy Pettersson från avdelning Botnia uppmanade Livs-kamraterna att engagera sig i Sveriges konsumentråd.
– Varför bilda en ny organisation när man kan ta över en gammal?
Riksdagspolitikern Sinikka Bohlin (s) föreslog ett samarbete inom LO i konsumentfrågor för att bilda en stark påtryckargrupp.
– Ni i Livs borde gå samman med till exempel Kommunal och Handels.

Forskning och utveckling
Ett av Livs och branschens krav på politikerna är ett kraftigt statligt stöd till en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelstekniken. Man pekar gärna på liknande stöd i Danmark och Nederländerna.
Tanken stöddes under seminariet av tidigare Nestlé-chefen Christer Denrell.
– Det behövs en kraftfull satsning på forskning som är inriktad på att ta fram produkter med högt kunskapsinnehåll inom rimlig tid. Men det behövs också riskvilligt kapital. Statliga fonder bör öronmärka 100 miljoner kronor till livsmedelsindustrin under fem-tio år.
När konkurrensen ökar på den svenska marknaden ligger framtidens möjligheter i att öka exporten. Ett problem är enligt Christer Denrell att en stor del av svensk livsmedelsindustri ägs av bondekooperationen, som tidigare inte varit konkurrensutsatt. Bönderna saknar kompetens att agera på en internationell marknad, hävdar han och råder dem att skaffa en proffsig samarbetspartner.

Riskkapital
– Att gå ut i Europa är ett stort risktagande. Det behövs en ägarstruktur som är van vid ett internationellt perspektiv. Och det behövs stora resurser till forskning, utveckling och marknadsföring. Det har bönderna inte varit villiga att satsa på eftersom de har prioriterat att få ut mesta möjliga för sina råvaror.
Skånemejerier är enligt Christer Denrell undantaget som bekräftar regeln om bondeföretagens tafatthet på marknaden.
– De satsar hårt på utveckling och har lyckats bli ledande inom functional food med varumärken som Pro Viva och Må väl.

Aktiva arbetare
Just functional food – livsmedel som modifierats för att ge specifika hälsoeffekter – pekas ut som ett viktigt område för forskning och produktutveckling inom livsmedelsindustrin. Sven Jacobsson, studieansvarig på Livs avd 5 Malmö, följer den vetenskapliga utvecklingen med spänning.
– Functional food är framtiden! Övervikt och dåliga matvanor är allvarliga folkhälsoproblem som livsmedelsbranschen kan vara med och lösa. Livsmedelsarbetarna borde vara aktiva i den debatten, anser han.
Sven Jacobsson efterlyser en bredare syn på Livs uppdrag där traditionella fackliga uppgifter kompletteras med frågor om matvanor och folkhälsa. Han är också en av dem som ligger bakom kongressmotionerna om ett näringspolitiskt råd i förbundet. Livs avdelningar i Skåne samarbetar redan i dag i en näringspolitisk grupp.
Där diskuterar livsmedelsarbetare branschfrågor med lantbrukare och politiker. De gör studiebesök och försöker nå ut med sitt budskap till allmänheten.
– Vi behöver ha kunniga människor som kan debattera i media. Förbundet har varit alltför passivt. Det är bra om förbundsstyrelsen höjer sina ambitioner, men det behövs resurspersoner ute i landet också. Vi ska inte alltid behöva fråga Stockholm. n