Låga matpriser ger svältlöner
[Ur nummer: 05/2003] Just nu strejkar Kommunals medlemmar i ett desperat försök att få upp sina löner till en anständig nivå – Vi kan inte längre sponsra allas vår gemensamma välfärd, den skattefinansierade, genom att jobba för svältlöner, menar de.
Helt rätt!
Om det är där skon verkligen klämmer, att det nuvarande skatteuttaget inte räcker till för att ge kommunalarbetarna anständiga löner måste skatten givetvis höjas. Men sanningen är sannolikt en annan. Pengarna finns men de har hamnat i andra fickor.
Men det är långt ifrån enbart Kommunals medlemmar som har bedrövligt låga löner i dagsläget. Livsmedelsarbetarnas är minst lika usla.
Ekonomiskt sett ”överlever” idag merparten av livsmedelsarbetarna enbart därför att de har begåvats med möjligheten att slita sig fysiskt fördärvade i förtid genom att träla på allt mer obekväma tider. På ”tilläggstid”.
En heltidsarbetande livsmedelsarbetare, en som enbart arbetar dagtid med ”avtalsenlig lön”, i de flesta fall handlar det då om en kvinna, kan näppeligen sätta någon guldkant på sin egen tillvaro med en månadsinkomst på cirka 15 000 kronor.
Fackligt sett finns det idag all anledning för Livs att skamset rodna inför den bistra verkligheten.
Samtidigt som svältavlönade livsmedelsarbetare producerar matvaror på löpande band dygnet om gastas det också i konsumentledet högljutt om att matpriserna måste pressas ner. Dom är alldeles för höga!
Vår nuvarande jordbruksminister, Ann-Christin Nykvist, är ett av de lågprisfans som gastar allra högst och mest. Och hon gör det med stor auktoritet.
Men hennes kostnadssänkande förslag är alldeles bort i tok. Hon anser att vi ska begåvas med fler multinationella lågpriskedjor i handelsledet. Handelsjättar som fullständigt suger musten ur livsmedelsproducenter och livsmedelarbetare i andra delar av världen, livsmedelsarbetare med betydligt mycket uslare löner än de svenska.
Den massförstörande konkurrensen betackar vi oss för. Den är vi varken betjänta av som konsumenter eller livsmedelsarbetare. Den leder inte till något bestående gott för det stora flertalet. Varken här hemma i Sverige eller ute i stora vida världen
Däremot borde de redan existerande handelsjättarna på hemmaplan, på den svenska matvarumarknaden, avväpnas så fort det bara går, innan de i sin iver att växa sig ännu stöddigare raserar svensk livsmedelsindustri fullständigt och utraderar alla svenska livsmedelsarbetare.
Vad de svenska handelsjättarna mycket framgångsrikt ”lyckats med” hittills är att i konsumentledet upprätthålla Europas högsta matpriser samtidigt som de förmått trycka ner såväl en stor andel av Sveriges alla handelsanställda som livsmedelsarbetare djupt ner i låglöneträsket.
Som styrkedemonstration och som ekonomiskt trolleri betraktat är det imponerande med det är förbanne mig inte acceptabelt.
Det borde ”världens starkaste fackförening” tillsammans med Ann-Christin Nykvist kunna stätta stopp för.