[Ur nummer: 06/2003] Den här veckan i maj har girigbukarna passerat revy i offentlighetens obarmhärtiga ljus. En av dem är Joakim Berner, för inte länge sen upphöjd till halvgud för att han lyckades få lite stuk på tråkiga Dagens Nyheter. Sen bar det, som ni minns, rejält utför, med förljugna löpsedlar och upplageras i Expressen.
Nu kräver han Sveriges Radio på skadestånd för att han inte fick bli deras chef. Visst, radiostyrelsen gjorde fullständigt bort sig, lovade först och fick sen kalla fötter. Den förtjänar all kritik för sitt svek. Men ingen journalist har frågat huvudpersonen Berner varför han inte visade sin värdighet som mogen människa och efterskänkte pengarna; han är ju inte precis utfattig.

Skulle ni kunna ta emot 3,2 miljoner utan att ha gjort rätt för dem en enda minut? Och se era lågavlönade medmänniskor i ögonen? Städerskan som sliter för 14 000 i månaden?  Blir vi kanske alla offer för den nästan patologiska girighetens mekanismer, när vi får chansen att berika oss?
En sak är säker: Hälsan kan vi inte köpa oss till. Livslust och livsmening kan inte fås för pengar. Och inte ett nickel kan vi ta med oss härifrån.
Så tänker jag ofta dessa underbara försommarveckor, när det bara är nåd (gratia=gratis) att få finnas till. Stå under en bok som lövas. Lyssna till svarthättans silverflöjt. Förundras över citronfjärilen som fladdrar över det doftande gräset.

Kanske är jag oförlåtligt naiv nu – men tänk att få ta med sig en grupp av dessa ”viktiga” Homo sapiens ut i skogen, om så bara för någon timma. Be dem lämna stressportföljen, aktiekursen och mobilen på kontoret, lossa slipsen och glömma jakten på stålar och status. Tänk att få se murveln Berner ligga raklång i vitsippsbacken, vid björktrastens nylagda äggkull!
Det är äggens tid i naturen nu. Med de sinnligt ornamenterade skalen, med tusentals porer, andningshål, som suger in syrgas och pyser ut koldioxid. Därinnanför groddskivan, cellkärnan, med hela det genetiska programmet för den nya fågeln. Och gulan, ett helt skafferi, rikt på proteiner, fett, A-, B-, D- och E-vitaminer, kalcium, selen, zink. Alltihop inslaget i det genomskinliga vitellinmembranet.
Sedan vitan, förrådet av vatten och näring, som även skyddar mot stötar och innehåller lysozym, ett enzym som tar kål på invaderande bakterier. Och luftkammaren mellan de bägge tunna skalmembranen.
Ägget är en underbar mosaik. Nästan alla levande organismer äger den. Torskhonan lägger fem miljoner ägg. Den unga flickan bildar två miljoner, som sedan reduceras till tre hundra tusen, varav högst några stycken kommer att leda fram till en ny människa. Taltrasthonan lägger sina fyra ägg, för grodhannen lede alla vägar till rom – ägg och åter ägg! Maskar, musslor och maneter har små näringsfattiga ägg, bin och flugor också. Men inte alla vet att även växter producerar ägg: tussilagon och blåsippan, björk, hassel och gran, ormbunkar och mossor…
Äggets skönhet, vårens livsnerv kan vidga världen för oss. Så att den blir större än samhället, pengarna, makten, den yttre äran. En medicin mot girigheten.