[Ur nummer: 07/2003] Det är detta jag lever för, sommaren. Jag är knappast någon vintermänniska. Visst är det fint när snön ligger som ett tjockt täcke över alla träden. Men sommaren är ändå finast. Tänk på all grönska som plötsligt bara är där en morgon. Visst såg man några knoppar veckan innan men man var ändå inte förberedd på denna explosion av löv och grässtrån.
På sommaren har man inget behov av en massa kläder och tunga vinterkängor. Man är lös och ledig på ett underbart sätt. Solen går ner sent, man kan vara ute längre. I och för sig så kan detta föra med sig andra problem som t ex att barnen inte vill gå och lägga sig för ”det är ju fortfarande ljust ute”. Mörkt = sent i barnens värld.

Det jag längtar efter mest under ett helt arbetsår är nästa semester. Jag tror att det är så för de flesta. På hösten går man mot mörkare tider, julen nalkas med alla krav på paket och julmiddag och samling av släkten. Man pustar ut så fort den är över. Sen blir det ljusare och ljusare och plötsligt är den bara där: SEMESTERN! Fyra veckor av härlig, jobbig, tjatig och underbar samvaro med familjen. Man pustar ut när den är över också, men inte av samma orsaker som julen, utan för att du vet att det är ETT HELT ÅR till nästa långa, underbara semester. Hur ska man stå ut?

Men semestern kan också bli ganska stressig emellanåt. Vart ska vi åka? Vad ska vi göra? Kan jag få en glass? Mamma, jag är törstig! Barn har en tendens att bli väldigt tjatiga och griniga av värme har jag märkt. Förra året var vi på semester i Grekland med ungarna för första gången. Vi hade berättat för dem hur varmt det kan vara där och att man måste dricka mycket för att inte bli snurrig osv. Den vanligen så glade, bekymmerslöse, sjuårige sonen blev som förbytt, helt lealös i tre dagar, ingenting var gott, ingenting var bra. Han ville bara åka hem för det var så hett i Grekland. När vi väl skulle åka hem efter en vecka så ville han flytta till Grekland för alltid. Det tog helt enkelt några dagar för honom att acklimatisera sig.

Några gånger har vi varit ute och tältat. En av dessa gånger var den regniga sommaren 2000. I tio dagar var vi runt i Småland och på Öland och bodde i tält. Vi praktiskt taget flöt omkring på våra luftmadrasser när vi vaknade på morgnarna. Allt vi hängde upp på tork i tältet på kvällen var lika vått morgonen därpå. Då blev VI griniga. Till slut gav vi upp och gick och köpte oss regnkläder och gummistövlar, sen for vi iväg till Ölands djurpark och åkte karusell i regnet. Det var inte kul, men vi var ju tvungna att GÖRA något, vi hade ju trots allt semester. Förväntningarna finns där oavsett vädret. Inte bara ungarna har förväntningar, vi har det också. Man vill ju att semestern ska bli så bra som möjligt så att man kan leva på minnena så länge som möjligt. Semestern i tältet var jobbig men ändå minnesvärd eftersom den var som den var. Annars hade man väl inte kommit ihåg den.

Jag kan bara säga att man har inte roligare än man gör sig. Det handlar mycket om VAD man gör, inte så mycket om vädret eller vart man är. Men självklart vill jag ha en solig semester eftersom jag älskar att sola och bada. Och dessutom så älskar jag god mat som t ex tzatziki och fetaost. Mm. Nej, nu slår jag sönder spargrisen och köper en resa till Grekland.
Hur eller vart ni än är på er semester: HA EN JÄTTESKÖN SOMMAR!!!
Många soliga hälsningar från Yvonne!