Utkörarjobbet behöver inte vara ett stressande i trafiken, snabba leveranser, jakt på tomgods och ett andra lass. Det kan utföras på ett annat sätt: med fast lön.

[Ur nummer: 10/2003] Benny Söderberg, utkörare på Spendrups i Tumba, har lämnat de obetalda timmarnas ackordsarbete bakom sig. Det gjorde han 1998 i samband med en omläggning av distrikten. Han hade då kört på ackord, i olika former, i mer än tjugo år och tyckte att det räckte.
Han kommer till jobbet klockan 6.00 och går hem klockan 17.00, schemalagd arbetstid, fyradagarsvecka. En dag extra ledig i veckan. Har friheten i jobbet försvunnit när arbetstiden blivit schemalagd? Nej, men han har återtagit sin fritid.
Och på den har han en hel del att göra, bland annat ett husbygge i Nykvarn. Barnen är utflugna och sommarstugan ska göras fin så att den går att bo i året runt.
De nya distrikten som han och några arbetskompisar fick blev större. De sträcker sig från depån i Tumba bort till Trosa, Flen och Västerås, minst två timmars körtid.
Utkörarna sa att de kunde gå med på det, men bara om de slapp ackordet.
– Vi fick ett dåligt bud av företaget, säger Benny. De erbjöd oss 100 kronor i timmen. Jag hade då ett snitt på 129 kronor i timmen på ackordet. Så det var inte alls bra, men vi tog det ändå.
– Jag har aldrig gillat ackord och ville slippa det.
Han har nu en timlön på 114 kronor.

Hinner prata med kunder
Första besöket är Willys i Södertälje, en stormarknad. Han kommer överens med lagerkillen om att hämta tomgods på vägen tillbaka.
Tomgods är viktigt för chaufförer som jobbar på ackord, eftersom det ger pengar. Det är så ackordslönesystemet är utformat. Men det är inte det som är kärnan i utkörarjobbet.
– Det handlar om service, säger Benny. Att bygga upp en relation. Att ha nöjda kunder.
Man måste kunna snacka. Det måste hända något på det mänskliga planet, och det gör det under Bennys arbetsdag. Han lär känna personerna.
Han har tid att stanna upp och slänga käft. Han har tid att själv varva ner och äta både frukost och lunch. Den här dagen blir det kaffe och fralla vid sjön Yngern. Han levererar till kursgården Bommersvik.

Lunchrast i Järna
När han kommer till personalrestaurangen på Cerealia i Järna blir det stopp, efter att han kört ut drickat, för lunch. Det är torsdag och det bjuds på soppa och pannkaka. Han säger att han brukar sammanstråla med arbetskompisen Christer, som han delar distrikten med, för att käka.
Rasten för frukost och lunch dras av från arbetstiden.
Jag undrar om han inte förlorat lite av moroten när han inte kan slita som sjutton för att bli klar så tidigt som möjligt för att därefter kunna gå hem eller ta ett andra lass. Men det ler han bara åt.
– Jag har också jagat runt som skållad råtta, när jag var ung, och de som vill jobba så ska väl få göra det, men ingen ska heller tvingas till det.

Dröjer inte kvar
När Benny är klar åker han tillbaka till bryggeriet och lämnar tomgods. Om det är en timme kvar på arbetsdagen dröjer han inte kvar där och segar utan går hem. Det blir en timme tjänstledigt, men han menar att det jämnar ut sig med de timmar övertid som han också jobbar andra dagar.