[Ur nummer: 02/2002] Regnet piskar på rutan, det är fortfarande mörkt ute. Blåsigt och råkallt. Solen gäckar oss, dag ut och dag in. Tröttheten lägger sig som ett vått omslag kring själen. När såg vi vår gula stjärna senast? Förra tisdagen? För två veckor sen?
Häromdan kom nya siffror på pillerkonsumtionen i Sverige. Vi stoppar i oss mest i hela världen: Lugnande medel, tröstmedicin, antidepressiva molekyler.
Det beror förstås inte bara på dis och dimma, långa svarta nätter och korta dunkla dagar.
Ändå vet vi nu alltmer om hur gråvädret påverkar kroppens kemi.
Ta det här med bristen på ljus. Ljus bryter ner en del av det sömnhormon, melatonin, som produceras i tallkottkörteln i hjärnan och som naturligt varierar över dygnet. På natten är koncentrationen som högst; därför sover vi. Liksom på eftermiddagen, då vi, likt våra förfäder borde ta en siesta för att cellerna skall få chans att ladda batterierna ordentligt.

Melatoninhalten svänger också över året; när det ljusnar frampå vårkanten stegras den i vävnaderna, och vi känner oss mer alerta och ”vakna”. Medan vi snarast längtar efter att gå i ide när oktobermörkret tätnar alltmer.
Ljusbrist, hur botar man sånt? Kanarieöarna är ett recept. Solarium ett annat. Men enklast och billigast är att gå en halvtimmas promenad på lunchen, nu när ljuset återvänder. Det har som bekant också andra goda effekter: Minskar – generellt – risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar. Håller skelett och leder i bättre trim. Hejdar övervikten.
Ljus botar trötthet. Men visste ni att också ”det gröna” i sig gör oss friskare? Blad, gräs, träd, skogar. Ny forskning visar att den patient som ser ut över parken från sitt sjukrum snabbare får normal puls och hjärtverksamhet, högre immunkapacitet och bättre koncentration – jämförd med den som istället tvingas stirra in i en grå vägg. Patrik Grahn på Lantbruksuniversitetets forskningsstation i Alnarp vet mycket om detta. Han har ett budskap till politikerna:  Mer ”grönstrukturer” – parker, träd, blommor – i tätorterna är den mest kostnadseffektiva friskvård Sverige kan skaffa sig.
Klorofyllet – den gröna mirakelmolekylen som fångar solljuset och håller världens liv igång genom fotosyntesen – har alltså en hemlighetsfull effekt på vår mentala hälsa. Beror det på att våra gener bär på ett slags ”kemiskt minne” från den tid då vi blev till på den afrikanska savannen, och levde i träden och gräset? Forskarna tror det, de laborerar med vad de kallar ”urhems-hypotesen”. Men också med teorin om att grönskan utlöser ”fascination” i den äldsta delen av vårt nervsystem, reptilhjärnan. Fascinationen stimuleras av det gröna, men också av naturljud som vindens prassel i lövverket, sorlet av vatten, fågelläten. En typ av spontan koncentration som hjälper oss att sedan lösa svåra problem.

Grönske-medicin, alltså. Men var hittar vi den, i väntan på knoppsprickningen? Varför inte  avnjuta Birger Normans somriga rader?
Juni är trädens månad. Nu står de alla delaktiga av en ungdom, som inte skiljer på årsringar. Barrskogen är ett ljust bräm, en sommardräkt sömmad av sol och sav. Björklövet är en nordisk dikt, skriven med penna som doppats i en gammal stenbrunn…Lättsinnet sprider sig, och återkastas från smörblomma, maskros och den champagneskummande hundlokan längs vägar som börjar damma. Till och med dystra granar kan plötsligt sätta karmosin i håret och börja nynna på nästan glömda visor.