Det som i dagligt tal kallas Repskapet är det högsta beslutande forumet i varje Livs-avdelning. Det forumet befinner sig på fallrepet för i snabb takt minskar nu antalet närvarande ledamöter vid repskapens sammanträden.

[Ur nummer: 02/2002] Den organisatoriska och demokratiska basen i Livs vilar idag på 18 lokalavdelningar, utspridda över hela landet. Varje avdelnings högsta beslutande organ är Representantskapet, i dagligt tal kallat Repskapet eller bara ”repet”.
Via sina fackklubbar utser medlemmarna i varje avdelning sina Repskapsledamöter. För varje ordinarie vald ledamot skall klubben även välja minst en suppleant som är beredd att ersätta ordinarie ledamot om den är förhindrad att närvara vid repskapets sammanträde.

Hälften saknas
Teoretiskt sett borde detta garantera en i det närmaste hundraprocentig ledamots närvaro vid repskapens sammanträden. Men verkligheten är helt annorlunda. I många avdelningar saknas i dag hälften av ledamöterna när repskapet sammanträder. 
– Sist var bara 25 av 47 ledamöter närvarande på mötet, bekräftar Tommy Andersson, ordförande i  avd 2 Helsingborg.
– Av våra drygt 50 repskapsledamöter var det bara 27 som infann sig på senaste mötet, konstatera Arne Larsson, ordförande i Livs avd 5 Malmö.
– Om alla är på repmötet ska vi vara cirka 30, men senast var vi bara 15 och ännu färre har vi varit vid andra tillfällen, berättar Stefan Sjökvist, ordförande Livs avd 6 Karlstad.
Att enstaka ledamöters stolar står tomma då och då vid avdelningarnas repskapsmöten är inget nytt i sig. Så har det alltid varit. Det nya och det oroväckande är att antalet ”tomma stolar” bara blir fler och fler och att den representativa demokratin inom förbundet därmed är på väg att vittra sönder totalt.
– Och värst tycker jag det är, att man nu bara uteblir från mötena, som man personligen är kallad till, utan att meddela varför, man skiter i det helt enkelt, säger Kent Fink, ordförande i avd 57 Luleå. 
Senare års hårdhänta strukturrationalisering inom svensk livsmedelsindustri har även den bidragit till att underminera den representativa demokratin inom Livs. Många förtroendevalda, på till exempel ledande positioner i avdelningarnas styrelser, är idag arbetslösa och saknar därmed en hudnära förankring och en direkt koppling till de vardagliga arbetslivsproblemen.
Och som om inte det vore illa nog så har de stora livsmedelskoncernernas centralisering av verksamheten även fört med sig en fackliga centralisering. I vissa av Livs avdelningsstyrelser har idag i stort sett alla ledamöter en och samma arbetsgivare: Lantbruks-kooperationen. Så är till exempel fallet i såväl avdelning 17 Skara, som 24 Kristianstad, 36 Umeå och avd 51 Gotland.

Bagarna nästan borta
I andra fall har strukturrationaliseringen fört med sig att tidigare mycket fackligt aktiva yrkeskategorier nästan utplånats helt i de förtroendevaldas led på avdelningsnivå. Så är fallet när det gäller bagarna som idag enbart finns representerade i ett fåtal avdelningsstyrelser.
Sammantaget innebär detta givetvis ett rejält hot mot den representativa demokratin inom Livs som helhet, samtidigt som specifika arbetslivsproblem för vissa yrkesgrupper inom förbundet marginaliseras, då möjligheterna för deras fackliga agerande inom förbundet krymper.