”Eller är det rentav så att Pride och liknande forum är ett sätt att befästa sitt utanförskap?”

Hej, jag heter Petter och är en del av det heteronormativa förtryckarsamhället.

[Ur nummer: 11/2005] Jag är också tredje generationens invandrare på ena sidan, socialdemokrat och tillhör den minoritet i det svenska samhället som föredrar att lyssna på svartrock och hård synth. Jag är vit och har en årsinkomst på bortåt en kvarts miljon. Jag är agnostiker och inte längre medlem i den svenska statskyrkan. Faktum är att jag anser kyrkan vara en av de största förtryckarorganisationerna i Sverige som inte viger homosexuella och delvis fortfarande har problem med att vissa kvinnor vill vara präster.
Jag är 30 år gammal och ensamstående, jag röker fortfarande fastän vi rökare jagas bort från allt fler platser.
Men hey! Vad är grejen med att nischa sig?
Jag skiter väl i om du är bög, flata, svart, vit, kristen, muslim, buddhist, ateist, hårdrockare, långhårig, tjock, smal, rakad, folkpartist eller vad som helst så länge du är trevlig som person.

Det är alltid trevligt med ett forum för att samla många likasinnade för att umgås och partaja, men vad är grejen med exempelvis Pridefestivalen?
Att vara gay är ju ingenting man väljer, vad man föds till kan man inte påverka. Om jag skrek ut att jag var stolt svensk, stolt heterosexuell eller stolt vit så skulle det inte uppfattas särskilt positivt. Jag är inte stolt över någotdera. Jag bara är det.
Jag kan inte rå för något av det och det vore väl i sanningens namn värre om jag skämdes för något av de epiteten, just därför att jag inte kan göra särskilt mycket åt dem.
Varför är det skillnad egentligen, är det på grund av att svarta, bögar och invandrare är, eller har varit, förtryckta minoriteter? Jag antar att det är så och det ger mig också större förståelse.
Men i min värld så bryr vi oss inte om vad vår nästa har för hudfärg, vem denne ligger med eller eventuellt tillber. Vi bedömer istället varandra utifrån de egenskaper man visar upp och hur man uppför sig mot sina medmänniskor.
Slutsatsen är väl att jag vill uppmana alla att sluta gömma sig bakom en liten del av sig själv. Att vara homo- eller heterosexuell är ju bara en egenskap hos en människa. Du är så mycket mer än så. Eller är det rentav så att Pride och liknande forum är ett sätt att befästa sitt utanförskap? Ett sätt att se till att det aldrig blir helt Svensson att vara homo, bi eller trans? Jag kan förstå om det är så, men då kommer ju förmodligen stora delar av allmänheten alltid att tycka att det är konstigt att vara gay.

Det finns bara ett sätt jag kan leva mitt liv på, mitt sätt. Det finns bara ett sätt du kan leva ditt liv på, ditt sätt.
Kom ihåg det.
Jag vill slutligen passa på att tacka för mig då detta är de sista tankarna jag delar med mig av. Det har varit en ära att få skriva i vår förbundstidning.
Djurgårdens IF, mästare 2005!