Filmrecension: Det levande slottet
Tecknat från sagovärlden
Regi: Hayao Miyazaki
Dubbad till svenska av Vanna Rosenberg, Kim Salucki, Siw Malmqvist och Johan Ulveson med flera. Finns också textad.
Premiär oktober 2005 (från 7 år)
[Ur nummer: 11/2005] l Hayao Miyazaki blev stor i västvärlden med Oscars-vinnaren ”Spirited away”. Nu är han tillbaka med en överväldigande sagoblandning där allt blandas och bjuds mycket generöst. Kanske för generöst, kanske skulle filmen ha mått bra av något tillfälle då man får hinna dra andan och nog skulle den ha tjänat på att klippas ner något.
Hjältinnan Sophie, söt och godhjärtad, arbetar i sina föräldrars butik någonstans i världen när hon stöter på den sköne herren till det levande slottet, mangohjälten och fågelmänniskan Hauru. Det mötet tål inte den vidriga Ödeshäxan som kastar sina förbannelser över Sophie. Hon förvandlas till en gammal gumma och vad hon ska göra för att häva förbannelsen är ett mysterium.
Sophie ser till att få anställning som hushållerska på det levande slottet. Byggnaden som ständigt tycks vara på vandring, som kan förvandla sig till oigenkännlighet och vars dörrar kan öppnas var som helst i tid och rum, är filmens stora behållning. Det är riktigt bra fantasy. Manuset bygger på en roman av Diana Wynne som varit elev åt C.S Lewis och J.R.R. Tolkien.
Inspirationskällorna är oändliga, allt från bombningarna mot Japan under andra världskriget till bröderna Grimm, och ja, du missar nåt om du inte ser den här filmen.