Hela Löfbergs Lilas rosteri fingranskas

En rundvandring på kafferosteri-et Löfbergs Lila ger oväntade perspektiv på hur vi ser på våra arbetsuppgifter. Vad gör egentligen säljarna? Och varför ska chefernas formella ansvar värderas så högt? Frågan är om det har med kön att göra.

[Ur nummer: 05/2006] Frågan om kön har en legal laddning. Den skär som en svetslåga genom ett företags alla hierarkier. Enligt jämställdhetslagen är det inte tillåtet att värdera på ett sådant sätt att könet får betydelse. Det är inte tillåtet med kvinnolöner och manslöner. Det ska vara jämställt.
Annelie Lennartsson jobbar i paketeringen. Hon kör två packmaskiner, fyller på kartonger och väger påsarna. På henne vilar ansvaret att se till att påsarna är hela. Om hon missar i uppmärksamhet måste allt köras om och det kostar mycket pengar.
Hon ska också kunna laga vanliga småfel på maskinerna. För det har hon en grundlön på 16 500 i månaden. Med tillägg kommer hon upp i 17 675 kronor i månaden.
– Jag tycker att lönen är okej, säger hon. Men jag vill gärna lära mig fler saker och få mer betalt för det. Jag skulle vilja kunna alla maskiner i paketeringen.
En som kan alla maskiner på sin avdelning, konsumentpaketeringen, och även en hel del underhåll, är Patrik Kilhage. Från början var han bilmekaniker. Han har högre lön än Annelie. Med skifttillägget kommer han upp i 20 000 kronor i månaden. Det svåra med jobbet tycker han är stressen.
– Tempot är mycket högt. Det är mycket att hålla reda på. Man måste hela tiden fylla på med emballage, med lim, med etiketter. Om något tar slut blir det en massa spill.
Vad andra gör och hur mycket de tjänar har han inte så bra koll på. Vad de har som jobbar på samma avdelning vet han naturligtvis, men inte vad de på andra avdelningar har.

Bra arbete syns inte
När han sköter sitt arbete bra så syns det inte. Han rättar snabbt till alla fel. Processen rullar på utan avbrott. Det är hans ansvar.
För det mesta är det inte fysiskt tungt. Tjejer jobbar också på konsumentpaketeringen och klarar av det. Ibland kan jobbet vara monotont.
Det kan handla om att man måste skära upp och tömma påsar med kaffe, men det känns inte som när han jobbade i styckningen på slakteriet i Kil. Då kunde man bli förstörd av de upprepade rörelserna på ett år .
– Jag tycker att lönen är för låg i jämförelse med andra industriarbetares, säger han. Det måste Livs göra något åt i nästa avtalsrörelse.
Johan Eriksson, Livs klubbordförande, jobbar i kontrollrummet. Det ligger i ett av rosteriets två höghus och har vacker utsikt. Nedanför kan man se en stor del av Karlstad.
Jobbet rymmer en stor portion ansvar. Det är ett faktiskt, konkret ansvar. Det är inte som chefernas, något övergripande och formellt. Att det inte ska gå fel är så avgörande och det präglar jobbet, gör det stressigt, kräver hög koncentration och planering. Det handlar om gram, kilo och sekunder. Allt måste göras rätt hela tiden.
Men fysiskt tungt är det inte. Om det går fel kan det bli det, då måste man tömma. Men normalt sett är det inte det. Ett manuellt moment finns kvar, det är att lyfta ”Big bag” med kaffebönor.

Mer offentliga löner
Han hoppas att den kartläggning som ska göras enligt jämställdhetslagen kommer att leda till att lönerna blir mer offentliga och mer rättvisa. Det behövs en vidare diskussion som inkluderar både tjänstemän och kollektivare. Målet är att hitta och eliminera alla osakliga löneskillnader. Om de har med kön att göra är de till och med olagliga och företaget har tre år på sig att ställa saken till rätta.
Med datorterminaler styrs malning och rostning. Förutom en teknisk gymnasieutbildning har Johan en 2-årig utbildning i produktionsteknik på högskolan. Men den får han inte något extra betalt för. Han tjänar 20 000 kronor i månaden.
– Enligt de kriterier som gäller i lönestegen har jag rätt lön, säger han. Men jag kan tycka att mitt jobb innehåller en förmåga till problemlösning och ansvar som inte värderas tillräckligt högt. Vi styr processen och om vi gör fel kostar det företaget mycket pengar.
I jämställdhetslagen anges fyra huvudkriterier för att beskriva och bedöma krav i arbetet. De är kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. En grundmodell har tagits fram av JämO som heter Analys lönelots och med hjälp av den kan huvudkriterierna bedömas och poängsättas så att olika arbetsuppgifter kan jämföras och likställas. Lika arbeten ska ge lika lön.
– Jag hoppas att det ansvar som produktionspersonalens jobb rymmer kommer att framgå tydligare. De jobb vi gör har stor betydelse för företagets ekonomi.
Man skulle kunna tolka Johan så att företaget har en tendens att värdera det formella ansvaret som kommer av att ha en chefsbefattning högre än det faktiska ansvaret som innebär att man sköter processen på ett sådant sätt att produktionen håller en kontinuerligt hög kvalitet.

Eget svar borde värderas mer
Att ta det personliga ansvaret för produktionen är viktigt och borde värderas högre.
Johan vet inte vad alla tjänstemännen gör.
– Det vore bra om vi fick veta mer, så att vi inte fastnar i den här ”vi-och-dom-synen”, som ibland finns mellan kollektivare och tjänstemän. Det är bra att lönekartläggningen omfattar alla arbeten i företaget.
Det finns en jämställdhetsgrupp på Löfbergs Lila. I den ingår representanter från företaget och från fackklubbarna. Johan sitter med i den som representant för Livs. Han har gått en tre dagars jämställdhetskurs om lönekartläggning på Runö folkhögskola och har lärt sig en hel del om hur det ska gå till. Arbetsgivaren ska göra arbetsvärderingen i samverkan med facket. Livs har under våren gjort en stor satsning på att utbilda förtroendevalda i lönekartläggning.
Löfbergs Lila har 150 anställda, varav en tredjedel är kollektivare. Sif-klubben är större än Livs-klubben. Att det finns ett behov av samarbete mellan klubbarna håller Solveig Karlsson med om. Hon är löneadministratör och vice ordförande i Sif-klubben. Därtill är hon ledamot av jämställdhetsgruppen.
Att göra en lönekartläggning är ett jättejobb. Hon vet eftersom det är hennes jobb att göra löneutbetalningar. Om den ska bli användbar måste det få ta tid. Hon har förståelse för att arbetsgivaren lagt ut det på en konsult.
Jag undrar vad hon har för lön, men det vill hon inte svara på.
– Vi talar inte om lönerna på tjänstemannasidan.
* Varför inte?
– Jag tror att det beror på att tjänstemännen har så olika arbetsuppgifter. Det är svårt att jämföra.

Verktyg för att jämföra
Men det är just det som lönekartläggningen syftar till. Den ska vara ett verktyg för att jämföra. Jämställdhetslagen säger att arbetena ska värderas utifrån i lagen angivna kriterier och att olika jobb ska likställas så att osakliga löneskillnader ska framgå.
Solveig tror att det finns sådana också på Löfbergs Lila. Men hon poängterar samtidigt att ett chefsjobb ska vara bättre betalt.
– Annars vore det inte meningsfullt att ta på sig det ökade ansvaret. Om det är skäligt eller oskäligt är en annan sak. Jag tycker att den som har stort personalansvar ska ha högre lön. n