Namninsamling på Milko i Sundsvall för att göra aftnar till helgdag i avtalet

Vem firar midsommardagen istället för midsommarafton? Juldagen istället för julafton?
Den viktigaste dagen i helgen – aftonen – räknas inte som lika mycket storhelg i Livs bransch-avtal som dagen efter.

[Ur nummer: 06/2006] Ändå är det så mejeriavtalets OB-trappa är skriven. Livs klubb på Milko i Sundsvall tycker att det här är fel och har startat en namninsamling inför kommande avtalsrörelse med krav på att alla aftnar ska räknas som helg.
– Det är det enda logiska, säger Peter Bengtsson, klubbordförande i Sundsvall. Så är det för tjänstemännen. De går inte till jobbet på julafton.

Gamla avtal sades upp
Markus Henriksson, ledamot i klubbstyrelsen, är den som hållit i själva namninsamlingen.
Han berättar att i deras gamla lokala avtal var det inte arbetsplikt på julafton, men företaget sade upp det för ett och ett halvt år sedan.
– Alla blev väldigt upprörda. Det här avtalet har vi haft i 15-20 år. Ingen vill jobba på till exempel julafton. Om man ska jobba den dagen vill man ha en ordentlig kompensation, säger han.
Det är så med de lokala avtalen. De kan sägas upp av endera parten med någon månads varsel.
Om det görs under avtalsperioden, då det råder fredsplikt, är det inte mycket den lokala klubben kan sätta emot. Det är bara att bita i det sura äpplet, samla ihop röster och missnöje och börja formulera ett krav på förändring i livsmedelsavtalet i nästa avtalsrörelse.
Det är i livsmedelsavtalets tilläggsavtal – i det här fallet mejeri – som bestämmelserna för arbetstider, schemaläggning, OB och övertid finns. Men vägen till förändring är lång. Det gäller att få gehör från de andra mejeriarbetarna, Livs repskap och avtalsdelegationen. Och det är vad Milko-klubben i Sundsvall nu försöker.

Vill kunna köra dygnet runt
Bakom missnöjet på mejeriet finns en allt vanligare tvist. Den gäller makten över arbetstidens förläggning. Arbetsgivaren vill ha möjlighet att köra anläggningen under veckans alla dagar och dygnets alla timmar, men samtidigt undvika att betala de extra kostnaderna för den obekväma arbetstiden.
Enligt avtalet har arbetsgivaren skyldighet att upprätta ett grundschema för arbete och ledighet som gäller vardagar, helgdagar och aftnar.
Vid Milko i Sundsvall görs det ett halvår i förväg. Det ska vara möjligt för var och en att planera sitt liv. Man ska veta i förväg om man ska jobba julafton, nyårsafton, midsommarafton. Jobbar man skift på ett rullande schema är det fundamentalt.
Enligt grundschemat skulle ett antal personer på Milko ha jobbat lördagen den 24 december, det vill säga julafton, men när datumet närmade sig insåg företaget att det inte fanns behov av produktion och då stängde man och gav ledighet, men inte betald, utan i utbyte mot en i grundschemat planerad fridag.
– Medlemmarna har naturligtvis inget emot att vara lediga julafton, säger Peter Bengtsson, men det är inte okej att göra på det här sättet. De måste i förväg veta när de ska jobba och vara lediga. Våra medlemmar hade bokat in julafton som arbetsdag. Då ska de också få betalt för det och de ska inte behöva jobba igen ledigheten.
Det låter kanske lite märkligt att kräva betalt för jobb på julafton när man varit ledig.
– Man måste tänka efter lite för att förstå vad som egentligen har hänt, säger Peter. Det blir lättare om man jämför med de kontorsanställda. De är alltid lediga julafton. Vissa år infaller helgen bra för de anställda och då blir det mycket ledighet. Andra år blir det lite.
– Tänk om arbetsgivaren ensidigt bestämmer att det år det blir mycket ledighet, julafton infaller på en vardag, ja, då kräver han att den ledigheten jobbas in på en ledig dag längre fram. Det är vad vår arbetsgivare har gjort, fortsätter Markus.

Grundschema och arbetsschema
Markus pekar på några papper som ligger utlagda på bordet på klubbexpeditionen.
– Det här är grundscheman. De är som årets kalender. Visar lediga dagar och arbetsdagar. Man måste skilja mellan grundscheman och arbetsscheman. Vi ska veta i förväg när vi ska jobba. Det spikas i grundschemat. Men se här, säger han och håller upp ett av pappren.
Företaget har i efterhand gått in och ändrat i grundschemat för ett antal personer så att deras arbetspliktiga dag, julafton, blir ledig, och en annan fridag två veckor senare, blir arbetspliktig.
Skälet bakom är ju enkelt att förstå, inflikar Peter.
– Företaget vill helt enkelt lägga ut arbetet så att det blir så billigt som möjligt för dem. Det kostar mer att köra mejeriet på afton och helg. Visar det sig att behovet inte finns vill företaget kunna stänga, fortsätter han.
– Det är en maktfråga, säger han. Vem ska ha makten över arbetstiderna? Vi säger att det ska göras en schemaläggning ett halvår i förväg. Sedan måste båda parter rätta sig efter den. Vill företaget att vi ska arbeta en schemalagd fridag som getts i kompensation för arbetsplikt på julafton eller nyårsafton är det frågan om övertid.
Tvisten mellan Livs och Milko om schemaläggningen och arbetsplikten på julafton har gått till central förhandling utan att parterna kunnat komma överens. Den ligger nu hos Arbetsdomstolen. Det handlar om vem som ska bestämma över utläggningen av arbetstiderna.

Dags att anpassa OB-tilläggen
Vad det gäller ersättningarna tycker både Peter och Markus att den enda rimliga lösningen på sikt är att anpassa OB-tilläggen till människors verklighet.
Det är aftonen som är viktig i människors liv och därför borde den också i Livsmedelsavtalet likställas med storhelg.
Konkret skulle det innebära att OB 3 höjdes upp till OB 4 på helgdagsafton (se faktaruta).
– Det vi vill komma åt är att arbetsgivaren inte ska få lägga ut fridagar på afton. Då skulle arbetsgivaren inte heller kunna kräva att man ska ta ut en extra semesterdag för att vara ledig en afton, säger Markus och fortsätter:
– Får vi bort arbetsplikten på aftnar kan inte arbetsgivaren åka slalom mellan våra fridagar i samband med storhelger.
Gensvaret på uppropet från andra mejeriklubbar har varit bra, säger Markus, även om inte alla är lika intresserade av att driva frågan. Intresset är beroende av vilken lokal överenskommelse eller praxis som finns för arbete och betald ledighet på afton.
Anders Svensson, klubbordföranden på Skånemejerier i Kristianstad, säger:
– Vi delar kravet på att göra aftnar till helgdag. Vi har samma problem. Vi kommer att vända oss direkt till förhandlingsdelegationen med det.
– Dessutom, säger han fortsätter han, tycker vi att OB2 borde tas bort på lördagar och ersättas av ett enda för helgen, det vill säga OB3. Det innebär en höjning till. Vi tycker att det ska vara dyrt för företagen att lägga produktion på helger.