Mat är något sinnligt. En riktig god måltid är en njutning. Och alla bär vi på matminnen. Men något håller på att hända med våra livsmedel.

[Ur nummer: 06/2006] Det hänger ihop med handelns allt starkare ställning och satsningen på egna märkesvaror, EMV.
Dessa varor, märkta Ica, Willys, Euroshopper, Eldorado, X-tra och Signum, tar en allt större plats på hyllorna. Både stora och små varumärken knuffas bort. Lokala producenter får allt svårare att hävda sig.

Kostnadsjakten går inte bara ut över kvalitén på våra livsmedel. Den slår också mot livsmedelsarbetarna. Det ekonomiska utrymmet för att skapa bra arbetsplatser blir allt knappare.
Frågan är när konkurrensen är satt ur spel? Är det när ett företag blivit så starkt att det kan diktera priset? Är det när ett företag blivit så stort att det kan strunta i vad andra tycker och tänker? Är det när tystnaden brer ut sig för att man är rädd att drabbas av repressalier?

Det är i alla fall det som hänt inom livsmedelsbranschen. Det är inte så att företagen inte bryr sig eller inte ser vad som håller på och hända. Nej, de är rädda, fruktansvärt rädda, för att stöta sig med sina kunder, det vill säga Ica, Coop och Axfood. Inte ens när kända varumärken plagieras av handeln vågar de drabbade höja rösten.
Överhuvudtaget finns mycket liten öppenhet när det gäller EMV-varor. De omfattas ofta av sträng sekretess och enligt de avtal som upprättas får de som arbetar inte lämna ut några detaljer.
Det är framför allt Ica som livsmedelsföretagen är rädda att stöta sig med. Ica är en så gigantisk stor kund att en förlorad order kan innebära slutet.

Vi på Mål&Medel har mött denna rädsla under flera år. Den har tagit sig olika uttryck. Intervjupersoner har i efterhand inte velat stå för saker de sagt av rädsla för vilka konsekvenser det kan få. De har varit beredda att prata om Icas makt, men bara om de får vara anonyma. De har till varje pris velat undvika att stöta sig med den mäktiga kunden.
Inom Livs har kritiken mot EMV hårdnat. Allt fler livsmedelsarbetare upprörs över vad som håller på att hända, de drabbas både på sitt arbete och som konsumenter. Många höjer nu rösten för att vända denna tärande utveckling. Ett återkommande krav är att ursprungsmärka maten. Många uttalar också sitt stöd för lokalt producerade livsmedel. Det gäller att värna om bröden, korvarna och ostarna med dofter från vår barndom.
Varför tiger livsmedelsföretagen? Varför tar de inte bladet från munnen och för fram den kritik som de bär på? Det är dags att slut upp bakom livsmedelsarbetarna och värna om jobben och matkvalitén!