Bild:

”Med en rik pappa hade jag kunnat få vad jag ville”

– På den lokala partiexpeditionen blev de ganska chockade. Det var inte vanligt att en invandrare knackade på och ville bli medlem. Först ville de ge mig en informations-broschyr men den hade jag redan läst. Då fick jag en medlemsansökan att fylla i, berättar Wellington Ikuobase.

[Ur nummer: 09/2006] Han tog med sig ansökningshandlingarna hem. Nästa dag lämnade han in dem tillsammans med två andra ansökningar. Det var invandrare, som aldrig röstat, men som han lyckats övertala att även de bli medlemmar i det socialdemokratiska partiet.
– Om de varit förvånade innan på partiexpeditionen så var det inget mot vad de blev då, berättar han och skrattar åt minnet.
Wellington Ikuobase arbetar som processoperatör på Leafs godisfabrik i Gävle, kanske mer känd som Ahlgrens eller Läkerol-fabriken. När vi träffas strax efter klockan ett på dagen så är han rätt så nyvaken efter att ha jobbat natt. Det har han gjort i ganska så många år. Fackligt aktiv har han också varit en längre tid men politiskt aktiv blev han först för två år sedan.
Han skulle gärna se att fler invandrare blev medlemmar i partiet. Han tror att ett problem kan vara att många inte vet hur de ska gå tillväga.
– Jag hade själv ingen aning om vart jag skulle vända mig, berättar han. Om jag inte hade haft ett jobb och varit med i facket hade jag aldrig fått veta hur man bär sig åt.

S-förening för invandrare
Wellington Ikuobase gör vad han kan för att bidra till en förändring. Han är engagerad i det nätverk för integration som nyligen drogs igång inom Livs (se förra numret av Mål&Medel). Han är också en av initiativtagarna till den nybildade Socialdemokratiska föreningen för invandrare i Gävle.
– Integration är för mig något mycket viktigt. Med hjälp av vår förening kan vi lyfta fram dessa frågor. Jag tror också att det är lättare för en invandrarförening att nå ut till invandrare, säger han.
Vi sitter nu i ett av rummen i ett rött trähus som går under namnet Kanalen. Det är här som föreningen håller till tillsammans med en rad andra. Tidigare var Kanalen ett daghem för barn till invandrare. Verksamheten var tänkt att fungera som en kanal in i det svenska samhället, där av namnet.
Dagen till ära är han klädd i vackert batikfärgade afrikanska kläder. De skvallrar om hans ursprung. Han är från Nigeria, till Sverige kom han som politisk flykting för 16 år sedan.
– Jag visste ingenting om svensk arbetarrörelse. Det som jag kan idag har jag lärt mig på fackliga utbildningar.
Han låter mig förstå att åren i Sverige har varit en omvälvande tid för honom.
– Politiskt arbete i Nigeria kunde handla om att strida för ett glas vatten. Politiskt arbete i Sverige handlar om helt andra frågor som görs upp på helt andra sätt, det vill säga genom diskussioner och förhandlingar.
Sedan sju år tillbaka råder demokrati i Nigeria, ett land med 150 miljoner invånare och där det talas 250 olika språk. Hans föräldrar bor kvar och en gång om året samlas familjen. Han har 17 syskon så det blir ganska trångt kring matbordet. Sitt politiska engagemang är inget som han har hemifrån, tvärtom. Hans föräldrar tillhör överklassen och Wellington betraktas som lite av familjens svarta får.
– Det fanns de som tyckte att jag var sjuk i huvudet som engagerade mig i de fattigas situation. Med en rik pappa har jag kunnat få vad jag ville. Men jag har ända sedan jag var liten haft mina vänner bland dem som varit fattiga. Att vara tillsammans med dem gav mig mer, de hade mer social kompetens än de rika.

Första riksdagsvalet
Det är första gången han får rösta i det svenska riksdagsvalet, innan har han endast kunnat rösta i kommun- och landstingsval. Det beror på att han först nu blivit svensk medborgare. Han har alltid röstat på socialdemokraterna.
– Jag skulle inte kunna tänka mig att rösta på något annat parti. Jag har satt mig in i de andras ideologier och de tilltalar inte mig.
Det som han kommer att lägga all sin tid och kraft på de närmaste veckorna är att få framför allt invandrare att gå och rösta. Väljer de att lägga sin röst på socialdemokraterna ser han det som en extra bonus.
– Att inte rösta är att tro att man kan vinna på bingolotto utan att vara med och spela.