[Ur nummer: 01/2007] Amerikanen Jim Lauderdale har aldrig sålt särskilt många skivor. Däremot har han hjälpt till att föra fram americanan genom en rad plattor i olika jordnära genrer samtidigt som stjärnor som George Strait, Vince Gill och George Jones har spelat in hans låtar.
När Lauderdale nu är på hugget igen är det med två album på samma gång. Titeln Country Super Hits Vol. One (Yep Roc/Border) är förstås en ironisk blinkning mot Nashvilles säljande sound vilket Lauderdale inte är en del av. I stället går han tillbaka till 80-talet och gör uppriktig honky tonk och smårockig country med blödande steelgitarrer, sorgsna fioler och twangiga elgitarrer. Det är rappt och effektivt, låtarna är högklassiga och soundet helt rätt.
Samma lovord kan också användas om syskonalbumet Bluegrass (Yep Roc/Border). Det verkar nämligen som om Lauderdale kan ge sig på vilken roots-genre som helst och samtidigt vara trovärdig och skriva strålande låtar.
Här har han satt ihop ett starkt material som perfekt passar den traditionella bluegrassens dräkt och låter musiken formas av klassiska instrument som dobro, mandolin, banjo och fiol.
Låt vara att Lauderdales röst passar bäst för country och att han kanske inte tillför bluegrass-genren någonting nytt – men det tar han igen på inlevelse och ett kompromisslöst uttryck. Jim Lauderdale har gjort två jättebra skivor.