Hon har sjungit uppe på fjälltoppar och nere i gruvor. Inför kungafamiljen och utomhus i sträng kyla.
Yana Mangi Sundgren har hunnit med det mesta. Men det som hon verkligen brinner för är att föra fram samekulturen. Gärna genom den improviserade sångstilen jojk.

[Ur nummer: 03/2007] Hon pratar lugnt och sakligt. Nämner i förbigående att hon tillsammans med bandet Enyojk gett konserter utomhus när det varit riktigt kallt. Som till exempel 33 minusgrader. På en festival i Jukkasjärvi.
* Hur man kan spela när det är så kallt?
– Inga problem. För trummisen är det lättast, han behöver bara klä på sig lite extra.

Andas genom puffskyddet
– För gitarristen är det jobbigare. Han får smörja in fingrarna med vaselin, fettet gör att händerna klarar sig bättre. Sedan får han ha bomullshandskar och värmekuddar, och överst torghandskar, sådana utan fingertoppar. För egen del andas jag in genom puffskyddet på micken när jag sjunger för att inte få in den kalla luften.
Enyojk har även spelat 1000 meter under marken, i en gruva i Kiruna, och uppe på en fjälltopp i Abisko.
Men Enyojk är inte något slags jippoband som bara gör konstiga saker. Gruppen har gjort mängder av gigs på vanliga scener och har uppträtt i många andra länder, som USA och Japan, Frankrike och Ryssland. Beroende på typen av evenemang består bandet av tre eller fyra medlemmar och blandar rock och pop och till och med hårdrock. Den gemensamma nämnaren är jojk.

Mer melodisk jojk
– Mina jojkar är uppbyggda lite mer på samma sätt som man skriver vanliga låtar på. De är längre och lite mer melodiska. En traditionell jojk är improviserad, den kan vara i bara 45 sekunder och plötsligt sluta.
Yana tillhör samebyn Tuolpukka i Lappland där invånarna livnär sig på renskötsel, jakt och fiske. Själv bor hon i villa i Kiruna med man och barn men besöker byn.
För ett par år sedan hade hon erbjudande om ett skivkontrakt med Warner Music med bandet Accagas, som kombinerade techno och jojk.
– De krävde att jag skulle flytta ned till Stockholm. Jag tänkte jättelänge men skrev inte på. Tackade nej. Jag har inte ångrat mig men kan ibland tänka på vad som skulle kunna ha hänt. Jag är hellre oberoende.