[Ur nummer: 04/2007] För en månad sedan fastslog FN:s klimatpanel IPCC att de senaste femtio årens globala uppvärmning till 90 procent beror på mänsklig påverkan. Världsbankekonomen Nicholas Sterns analys visar att klimatskadorna om femtio år kan komma att kosta i storleksordningen 50 000 miljarder svenska kronor – om ingenting görs. Stern understryker dock att uppvärmningen kan hejdas om cirka en procent av den årliga globala BNP satsas på åtgärder.
Inför nästa åtagandeperiod, efter Kyotoavtalet 2013, är det därför löftesrikt att EU-kommissionen kan enas om mycket ambitiösa mål. Och att Sverige driver på i den processen. Regeringens position är dock tvetydig: Offensiv retorik – men ännu inga åtgärder på hemmaplan.

Ändå finns det mycket vi kan och måste göra, både i politiken och som enskilda. ”Mat” är ett område där du och jag med relativt enkla knep kan minska vår personliga klimatpåverkan.
Här är fem rätt säkra tumregler:
1Handla i storköp, kanske en gång i veckan – och komplettera med färskvaror i närbutiken dit du kanske kan gå eller cykla. Det är ”klimatsmart” jämfört med att göra improviserade köp lite då och då. Men det kräver förstås planering.
2Ät mer vegetabiliskt. För kött ser klimat-trappan ut så här: Kycklingproduktion är förbunden med minsta mängden utsläpp per portion, sedan följer gris, lamm och nöt. Vi som gillar biff bör försöka välja naturbeteskött, med halverad klimatpåverkan jämfört med vanligt nötkött som kräver mycket kraftfoder.
3Köp närproducerat om det går. Maten är ”åksjuk”, en internationell frukost har i snitt rest 3 600 mil (obs ej samåkning!) En sådan måltid – med tropiska frukter som kanske flugits hit från andra sidan klotet – svarar mot i genomsnitt 3,5 deciliter olja per portion (räknat på alla led från jord till bord). För en frukost med utpräglat lokala produkter är motsvarande siffra drygt 1 milliliter! Äpplen som kommit med flyg från Sydamerika eller Nya Zeeland har gett upphov till 30 gånger mer klimatpåverkan än svenskproducerade äpplen. Men regeln har förstås undantag: Spanska frilandstomater är bättre än svenska som producerats i oljeeldade växthus – trots att de åkt lastbil hit från Spanien,.
4Färskt och konserverat är bättre ur klimatsynpunkt än fryst.
5Matlagning i mikrovågsugn och på spisplattan är klimatvänligare än den vanliga ugnen
Klimatfrågan är en gigantisk utmaning för hela världen. De avgörande åtgärderna handlar om utsläppsrätter för industrin, överenskommelser för bilindustrin, energiproduktionen och mycket annat.

Men det är alltså inte fel att bidra genom kloka beslut i vardagen. Om en miljon svenskar, om hundra miljoner européer de närmaste fem, tio åren förändrar sin livsstil på detta och andra sätt så blir det sammantaget en stor positiv klimateffekt.
Vi behöver också en klimatmärkning av basmat som bröd, kött, mjölk, grönsaker. Det är krångligt men bör gå att åstadkomma. Därför blev jag glad när nyvalda s-ordföranden Mona Sahlin i sitt programtal för några veckor sedan lovade att driva fram detta. Något för Fredrik Reinfeldt att ta beslut om i sin regering!