[Ur nummer: 04/2007] I Norge har bokförlagen en lång tradition av att ge ut kriminalromaner just till
påsk. Följaktligen kallas böckerna Påskekrim på norsk.
Svenska Deckarakademien har i flera år försökt upprätta en liknande ordning och i år har Piratförlaget nappat. Helene Turstens sjunde roman om kriminalinspektör Irene Huss i Göteborg lanseras med en gördel kring magen på vilken det står Årets påskdeckare 2007.
Möjligt att det är årets enda påskdeckare men årets deckare är det inte. Flyhänt skriven i så måtto att den går fort att läsa, inte innehåller några synbara logiska kullerbyttor och befolkas av trovärdiga figurer är den förvisso.
Och ämnet är i högsta grad angeläget: trafficking, det vill säga internationell handel med sexslavar och de patriarkala maktstrukturer, även upprätthållna av kvinnor, som är dess förutsättning.
Tursten lyckas skapa många otäcka bilder i mitt huvud, bilder jag absolut inte skulle vilja se irl. Alltså in real life eller i verkliga livet för att tala internetspråk – den sortens prostitution är nämligen huvudsakligen internetbaserad, förstår man.
Hon tar också förtjänstfullt skamgrepp på den sortens jargong, alltså kvinnokränkande och homofobisk ”humor”, som förtjänar att häcklas. Gör detta utan att bli programmatisk.
Låter också ställa den givna frågan som ett naturligt inslag i samtal poliskolleger emellan utan att den känns ideologiskt tillrättalagd: Hur i glödheta ser det ut i huvet på dem som köper sex av sexslavar?
Inget fel på vare sig ämnet eller etik- och moraldiskussionen alltså.
Problemet är att man redan när intrigen lagts fram förstår vem som är mördaren och vad som har hänt i den smällkalla göteborgska februarinatten. Transportsträckan fram till ett svar man redan har blir lång.
Boktitel: En man med litet ansikte
Författare: Helene Tursten
Förlag: Piratförlaget