Helt plötsligt blev det underbar sommar, de flesta blev på bra humör, några av oss brände sig rejält. Det är inte alltid lätt att kunna njuta av solen på rätt sätt.

[Ur nummer: 07/2007] Helt plötsligt blev det underbar sommar, de flesta blev på bra humör, några av oss brände sig rejält. Det är inte alltid lätt att kunna njuta av solen på rätt sätt.
 
Äntligen kommer dagar då jag kan strosa i skogen eller gå omkring en hel dag, se vackra och häftiga bilar bland människor som har ett gemensamt intresse – veteranbilar.
 
Det är häftigt att ett gemensamt intresse öppnar för samtal med helt okända. Den sista tiden har jag funderat mycket på att ta saker för givna och hur lätt det kan bli missförstånd som växer, faktiskt urartar till ännu fler missförstånd. Det är lätt att ta för givet att alla fattar vad vi menar.
 
Jag tänker ta två exempel. För ett tag sen var jag på ett seminarium. En av föreläsarna ansåg att vi svenskar är rasister. Han tog upp det han ansåg vara bevis. Den stora orsaken till hans förgivettagande var hur svenska språket använder ordet svart. Särskilt för att benämna saker som har en negativ innebörd. Han menade att svenska ord som svartjobb, svartsjuka, svarta börsaffärer, svart magi och så vidare var en förlängning av vår syn på afrikaner. Han ville inte att vi skulle benämna människor med färgen svart, det var negativt.
 
Ni kan tänka er våra reaktioner. Vi sa att orsaken till att ordet svart finns i de här orden är helt enkelt på grund av att det är ljusskygga saker som man inte talar om öppet i dagsljus och att nätterna största delen av året är svarta. Därför används ordet svart i många av dessa sammanhang. Färgen svart har inte ett ursprung från en rasistisk åsikt om människor. En svart man i publiken menade att ordet svart ska användas på det sätt vi gör, själv var han stolt över att vara svart och ville inte bli kallad för något annat. Det blev intressanta diskussioner.
 
Det andra exemplet är från en utbildning. I presentationen ingick att vi skulle tala om något vi samlar på. Glatt sa jag ”jag samlar på string”. Senare kom några av deltagarna och frågade hur jag förvarade mina string. Jag svarade ”I köket, på väggen, på borden, i min bokhylla”. Jag märkte att de tyckte att svaret var märkligt, de tittade konstigt på mig. Till slut sa en av deltagarna att ”det där att samla på stringtrosor var nog det konstigaste de hade hört talas om”.
 
Jag kunde inte annat än att skratta. Detta var också ett typiskt förgivettagande som blivit till ett missförstånd. När jag sa string tog jag för givet att alla andra tänkte på saker som bland andra ”Mr. String”, Nisse Strinning, har designat och på stringtermosar. Dessa termosar kallas så fast de har flätad plast. Termosarna tillverkades i Jönköping under mitten av 1900-talet under namnet June. Det är inte stringtrosor jag samlar på.
De här två olika situationerna har lärt mig hur viktigt det är att vara tydlig, ta reda på ursprung, källor till det vi säger och att inte ta saker för givet.
Tänk vad lätt stora missförstånd kan uppstå.
Det som är självklart för mig behöver faktisk inte vara det för någon annan.
Snart börjar min semester, då ska jag på jakt efter string. Ni vet vad jag menar… Trevlig semester, ha det gott.