Livsmedelsindustrin hänger inte med!
[Ur nummer: 09/2007] Häromdagen läste jag att Västsverige toppar svensk ekologisk matproduktion. Här finns 30 procent av alla eko-odlingar och 25 procent av all kravmärkt förädlingsindustri. Västra Götaland och Halland kan stoltsera med 825 ekologiska odlingar och 80 förädlingsföretag. Detta innan årets nytillskott är räknade. Sveriges enda krav-certifierade fiske finns dessutom på västkusten.
Som bohusläning blir man förstås glad över sånt. I hela landet har 1100 lantbruk blivit ekologiskt certifierade det senaste året. Ett trettiotal nya förädlingsföretag har kravcertifierats och 1000 nya produkter har kravmärkts.
Den senaste tidens debatt om hälsa och klimat har också ökat konsumenternas intresse rejält. Icas försäljning har hittills i år gått upp med 30 procent, Coops med 18 och Axfoods med 11 procent.
Trenden är densamma i många andra länder. I den globala livsmedelsindustrin ökar ekomatens försäljningsvärde årligen med femton procent. Ligan toppas av Storbritannien, Tyskland och USA. Men vi är alltså äntligen på G med ekomaten också här i Sverige!
Ändå är totalt sett bara tre procent av all mat vi äter i Sverige ekologiskt producerad! Problemet är att svensk livsmedelsindustri inte hänger med i svängarna. Handeln har nu faktiskt brist på ekologisk frukt och grönt, kött, ägg och ibland också mjölk. Danskarna kan välja mellan 25 olika ekologiska yoghurtsorter – men i svenska butiker finns det knappast en enda. Och eko-bröd hittar man nästan bara hos lokala bagerier. Europas största bagerikoncern, Lantmännen Eurobake – som äger välkända Skogaholm och Schulstad – kan inte erbjuda en enda ekologisk limpa. Det är för olönsamt, påstår de!
Vi konsumenter vill alltså köpa mer ekologiskt, och våra bönder kommer 2010 att ha ökat till 20 procent åker i ekologisk odling. Medan livsmedelsindustrin fortsätter sin törnrosasömn – och tvingar livsmedelshandeln att gå utomlands för att hitta varorna!
Det är läget i ett nötskal. Svenska mejerier, slakterier, charkfabriker och bagerier tycks, med vissa undantag, inte vilja vara med och dela på de snabbt växande vinsterna i den ekologiska boom som nu kommer, inte bara här hemma utan runtom i världen. De lämnar walk over till utländska konkurrenter som varit kloka nog att kika i kristallkulan och i god tid storsatsa på förädling och produktutveckling.
40 procent av de svenska konsumenterna anser att utbudet av ekomat är alldeles för litet ute i butikerna. Få sorter, inget nytänkande. I min utredning Bilen Biffen Bostaden – smartare konsumtion (SOU 2005:51) la jag fram en rad förslag för att vända denna stiltje till frisk kuling, bland annat statligt stöd till små lokala livsmedelsföretag som vill förädla och utveckla nya spännande ”moderna” ekoprodukter, till exempel färdiglagad mat. Jordbruksminister Eskil Erlandsson bör snarast förverkliga dem.
Och livsmedelsindustrin måste vakna!