[Ur nummer: 10/2007] Filmtitel: Min bäste vän
Regi: Patrice Leconte
Skådespelare: Daniel Auteuil, Dany Boon med fler
Premiär: 12 oktober
Den italienska aktrisen Anna Galiena har med sin roll i Hårfrisörskans make för alltid gjort avtryck i filmhistorien. Liksom fransyskan Fanny Ardant har i Ricidule, en av de bästa så kallade kostymfilmer som någonsin visats. Och det har de gjort tack vare den franske regissören Patrice Leconte. Ingen av hans filmer är den andra lik, vilket är ett tecken på suverän yrkesskicklighet.
Hans senaste är en komedi, som borde ha genrebeteckningen ”må-bra-film”, med män i huvudrollerna. Denna historia om vänskap handlar till en början om frånvaron av vänskap.
Daniel Auteuil spelar en arrogant antikhandlare som inte har någon riktig vän, men ändå påstår att han har det. Vid en middag ingår han ett vad om att han ska kunna visa upp denne sin vän inom en vecka. Tillsammans med en godmodig och känslig taxichaufför, som spelas med skön naivism av Dany Boon, ger han sig ut på jakt efter vännen. Misslyckas kapitalt. Tror han. Intrigen är rätt förutsägbar, varför inget mer behöver ordas om den.
Att storyn bjuder på små doser av förenklat psykologiserande är lätt att köpa, eftersom Auteuil och Boon i sitt utmärkta samspel levererar flera skarpa iakttagelser om vad vänskap inte är men borde vara.
Min bäste vän utger sig inte för att vara särskilt djupsinnig, och det är kanske just det som gör att den är så charmig. Med lätt hand berättar Leconte en historia om hur ensamt och svårt det kan vara att vara människa i en hektisk tid. Men också hur lätt det är om man anstränger sig lite och bjuder till.