[Ur nummer: 10/2007] Det är tomt i Mål & Medels lokaler på tredje planet på LO-borgens baksida. Stillheten påminner om ett maskineri som stannat mitt i en rörelse. Surrandet från datorerna är öronbedövande i jämförelse med denna tystnad.

Hela redaktionen står samlad runt telefonen i konferensrummet. Redaktionsmötet har avstannat vid diskussionen om månadens lus, ingen har sett till honom på veckor och således finns det inte heller något alster att publicera. Men förskräckelsen över den uteblivna lusen upplöses då vi hör telefonsignalen: det är från vårt hemska skadedjur. Alla böjer sig andaktsfull över telefonen för att höra sprakandet från andra sidan.

– Hallå… hallå!

Rösten är lusens, den är upphetsad. Men den dränks av ett nöffande och ett bedövande motordån som skulle kunna tillhöra en jumbojet.
– Vi är här lusen. Vad är det som står på?

– Jag har tagit tag i den undersökande journalistiken, skriker lusen för att överrösta dånet. Medan ni grävt ner i den avlägsna afrikanska fackrörelsen upplever jag historia! Det här är stort. Jag måste få hela ettan!

Lusens bräckliga stämband slår knorr på sig själva i den eufori han verkar uppleva.

Vi på redaktionen står lamslagna för ett ögonblick, sen sprider sig ett smittande skratt.
– Du ettan! Det får du när grisar flyger. Sluta upp med ditt dumma skämt och kom tillbaks till redaktionen!
Från andra sidan hörs ett triumferande tjut.

– Klåpare! Det är precis det de gör! Danska bönderna, danska Dan-Invest flyger i detta nu hundratals grisar i jumbojet till Ryssland och det kommer att flygas ut tusentals, ja, 20000 grisar från Danmark till Ryssland, danska avelsdjur som ska befolka östern. Det här är en sensation. Det här kommer att påverka växthuseffekten, det här kommer att spränga alla begränsningar. Grisarna flyger för första gången! Hör!

Ljudet av grymtningar strömmar ut ur högtalartelefonen blandat med dånet från jetmotorerna och lusens segerskrik.
Två sekunders förvirring, sen tittar vi på varandra och ler. Ettans tas ner. Lusen flyger ju med danska grisar.