Den syns sällan på försäljningslistorna. Men finns nästan överallt. I de flesta svenska städer bubblar det nämligen av tropiska rytmer från Jamaica. Frågan är om reggaemusiken någonsin varit så populär som nu.

[Ur nummer: 10/2007] – Det är en subkultur. En motreaktion och en alternativ rörelse. En slags protestmusik med budskap. Vissa kallar till och med reggaen för den nya proggen, konstaterar 27-årige Gillis Bengtsson.
Hemma i Göteborg har han många fingrar med i reggaekulturen. Genom bolaget SwingKids ger han ut skivor, arrangerar klubben Studio One och bokar spelningar med en rad olika artister. Faktum är att han är en av de få i landet som lever på reggaemusiken.
– Tanken är att sprida mäktig musik med mening. Reggae och ska är sjukt tacksam livemusik med ett jävligt bra sväng. SwingKids jobbar långsiktigt med artisterna och hjälper till med det mesta kring deras karriärer. Det känns roligt att hjälpa fram en musikstil.

Mäktig musik med mening
Bland bolagets artister finns Governor Andy och Kapten Röd, Kultiration och USCB Allstars. Och självfallet åttamannabandet Svenska akademien som är ett av de största namnen på den svenska reggaehimlen.
– Tyvärr tar media inte reggaen på allvar. Den syns och hörs nästan aldrig. Det behövs fler med hjärtat i kulturen som kan hjälpa till att föra fram den. För det är många människor som är engagerade.
– En festival som till exempel Uppsala reggaefestival drar 10000 pers, fortsätter Gillis.
Musikstilen lockar även artister som i vanliga fall brukar hålla sig inom andra genrer. Som rapparen Promoe som varit och nosat på reggaerytmerna och Timbuktu vars sidoprojekt Helt Off satsade på grooves i baktakt. Även någon som Papa Dee har ständigt återvänt till stilen.

Dj-kollektiv och konserter
Förutom musiker och publik består den aktiva reggaescenen även av diskjockeyer som spelar skivor. Som dj-kollektiven Safari och Million Vibes i Malmö, Topaz, Trinity och Rubadub i Stockholm och Rough Lynx, Axxionpack och Boomsound i Göteborg.
Därtill anordnas det förstås större konserter med utländska artister. Även en och annan jamaican kommer hit.
Men vad är det egentligen som gör reggaemusiken så skön att lyssna på?
– Rytmen. Ruskigt feta basgångar, en medryckande baktakt och en sjysst sång. Man känner musiken fysiskt i kroppen. Ingen annan musik är lika suggestiv, avslutar Gillis Bengtsson.