Att drömma sig bort, känna igen sig eller få nya insikter; allt det erbjuder en stund av bokläsning eller varför inte boklyssning. Det finns ju så många otroligt bra böcker som bara ligger och väntar på att bli upptäckta, inte minst vårt rika utbud av arbetarförfattare. Jag vill särskilt slå ett slag för ljudböcker, perfekta att lyssna till medan man jobbar om man har möjlighet till det.

[Ur nummer: 11/2007] Tyvärr talar vi alldeles för lite om betydelsen av kultur, det är så många andra frågor som hamnar i fokus, speciellt inom en tuff bransch som livsmedelsindustrin. Samtidigt är det just i litteraturen, konsten, filmen och teatern som livsmedelsarbetarnas slit kan bli synligt. Det kan bidra till att förändra arbetsvillkoren, som boken Fabriksmänniskan av Erik Johansson och filmen Arbetets döttrar av Jean Hermanson. Det finns så många författare, musiker, konstnärer, filmare, pjäsförfattare, fotografer, ingen nämnd ingen glömd, för listan kan göras hur lång som helst på dem som vigt sitt liv att ge röst åt arbetarklassen men också berika den.

Det gäller att ta vara på denna kulturskatt. Det gäller också att uppmuntra och stimulera alla LO-medlemmar att själva använda sig av de många uttrycksformer som finns. Vad jag efterlyser är en kulturpolitisk diskussion inom arbetarrörelsen, inte minst inom vårt eget förbund. Vilken kultur är viktig att värna om? Vad vill vi med kulturen? Som det är nu verkar dessa frågor dö sotdöden.

Ta bara det kulturpris som Livs delade ut under flera års tid. År 2003 var senaste gången. Efter det verkar förbundsledningen inte anse att det finns några värda priset, men så kan väl ändå inte vara fallet? I så fall är det riktigt illa.
Lusläser man det digra programmet Hvad vilja livsmedelsarbetarna? som antogs på förra kongressen, så upptäcker man att ordet kultur överhuvudtaget inte förekommer på de 111 sidorna förutom i samband med mat. Så kan vi inte ha det. En uttalad kultursyn borde vara på sin plats.

Det finns till exempel allt för få arbetsplatsbibliotek inom livsmedelsindustrin. På Dafgård finns ett omtalat bibliotek liksom på Skånemejerier, tyvärr är det inte så många fler. Rätta mig gärna om jag har fel. När jag deltog på den årliga kulturmanifestationen Boken på arbetsplatsen som hölls i Brunnsvik i slutet av oktober fanns många bokombud på plats, inget enda från Livs men från en rad andra förbund.

Låt boksnurrorna snurra även inom livsmedelsindustrin. Att utse bokombud borde vara lika naturligt som att utse skyddsombud. Kanske kan det till och med vara ett sätt att få fler fackligt aktiva och även vara ett sätt att värva nya medlemmar.

Ett annat sätt att värva medlemmar kan vara projektet Läs för mig pappa. Det har Livs nyligen gått med i vilket är lovvärt, det är inte alla LO-förbund som har varit så insiktsfulla. Så det finns hopp! n

Fotnot: Från i höst finns också möjlighet att ansöka om pengar för att bygga upp arbetsplatsbibliotek. LO-förbunden har tillsammans med ABF och Sveriges Författarförbund fått projektmedel från statens kulturråd. Den som vill veta mer kan mejla helena.westerling@abf.se
Den klubb eller avdelning som vill bjuda in en författare kan även söka KIA-pengar (kultur i arbetslivet) hos statens kulturråd.