Tuff start för ny Livs-klubb
Semper skär ned med 30 tjänster
på fabriken i Götene
– Många medlemmar är besvikna och frustrerade efter beskedet att 30 tjänster ska bort, säger Lars Stockman, nybliven klubbordförande på Semper i Götene.
[Ur nummer: 11/2007] Man kan tycka att Livsklubben på Götene Ingredients som producerar Sempers barnmat och glutenfria mixar kunde ha fått en enklare start. Nu blir det MBL-förhandlingar om övertalighet. Att rationaliseringar skulle komma hade Lars Stockman förväntat sig, men inte av den här omfattningen.
– Jag vet ännu inte hur många av Livs medlemmar som drabbas. Övertaligheten gäller både tjänstemän och arbetare, säger han.
Det var i juli som klubben bildades efter att Sempers tagit över ägandet av Göteneanläggningen. Styrelsen är fortfarande intermistisk och det krävdes en del övertalande för att få några att ställa upp.
Klubben har fått mycket hjälp
Förutom Lars Stockman är det bland annat Mariana Sundberg, vice ordförande, som tidigare jobbat på kontor och inom vården, men trivs mycket bättre som fabriksarbetare eller pulvergumma som hon själv kallar sig. Och det är Lennart Klasson, ledamot, som en gång på 1970-talet var fackligt aktiv, men sedan la det på hyllan.
De har fått mycket hjälp av folk omkring, från Arla-klubben och från Skaraavdelningen, för det är en stor sak att bilda klubb.
Man måste kunna en massa lagar, förhandlingsregler och avtal.
Mariana jobbar i siktrummet, där mjölkpulvret faller ner i en stor behållare som hon håller koll på och byter när den blir full. Man kan höra ljudet av hammaren som slår mot spraytornets väggar, så att pulvret inte fastnar.
Mariana har varit där i fyra år och hon berättar om personalchefen som varnade henne, när hon sökte jobbet. Det är tungt, bullrigt och skitigt fick hon veta och det finns en stark manlig jargong.
– Men jargong fanns det också inom vården, säger hon, fast då var den kvinnlig. Och vården var också tung och skitig, fast på ett annat sätt.
Hon trivs bra med fabriksarbetet och är stolt över att hon har klarat av det.
– Kanske är det för att jag har lite skinn på näsan, säger hon. Jag tycker om att munhuggas.
Lars Stockman berättar att han jobbat i 30 år och fått guldklocka.
I alla år har han och de andra, 119 kollektivare, varit anställda av Arla Foods. Även 2003 då Semper såldes till riskkaptialbolaget Triton var alla fortfarande anställda hos Arla, för pulverfabriken såldes aldrig. Den ligger på samma område innanför fabriksgrindarna.
De flesta gick till nya ägare
Först när det transnationella familjeföretaget Hero med säte i Schweiz köpte Semper förändrades förhållandena. Det skedde 2006, och ett år senare bestämde sig schweizarna för att också köpa själva pulverfabriken.
För arbetarna i pulverfabriken var det här stort. Det innebar att de var tvungna at välja om de skulle ha kvar sin anställning hos Arla eller gå över till Semper. De flesta valde det senare och då var de också tvungna att bilda egen klubb.
Trots de förhandlingar om övertalighet som nu förs anser Lars att det var en lättnad när Semper köpte anläggningen. Allt hade varit osäkert så länge. När Arla fattade beslut om att bygga ny pulverfabrik i Vimmerby upphörde i stort sett investeringarna i Götenes torkanläggning.
– Om Arla fortsatt att äga tror jag inte att vi hade funnits kvar, säger han.
Den schweiziska ägaren har varit tydlig och sagt att den är beredd att göra stora investeringar och att man räknar med en tidshorisont på tio år, men man har också sagt att det också är en ekonomisk affär – man ska tjäna pengar och man kommer att göra rationaliseringar, inklusive personalminskning och nya schemaläggningar.
– Vi får se hur många som blir uppsagda till slut, säger Lars. Många har jobbat länge och en hel del går i pension vid årsskiftet.
Accepterar inte subjektiva löner
En annan fråga där det kommer att finnas olika uppfattningar är val av lönesystem. Som utpräglat tjänstemmanaföretag vill Semper ha individuella löner och det är Lars skeptisk till.
– Jag kan inte acceptera en subjektiv lönesättning, det får inte bli så att arbetsledningen kan ge den ene mer i lön är den andre bara för att personen är mer omtyckt. Ska det vara individuella löner ska de vara byggda på befattningsbeskrivningar, det ska vara objektiva kriterier.