[Ur nummer: 09/2008] l Vad gjorde Gustav V och Kurt Haijby i kungens sängkammare på slottet? Vad sa kungen när de skulle till? Jag vill inget veta. Inte för att jag är sipp, utan för att det är lite unket att en berättelse om en av det förra seklets stora rättsrötor måste tryfferas med påhittat snaskigt intimprat. Även läsare har fantasi. . .
Juristerna Ebervall och Samuelsson kallar sin sorgliga berättelse för roman; de har dramatiserat anekdoter och verkliga händelser; skapat dialoger och monologer som skaver lite för ofta mot autenticitetskravet. Berättarna kikar genom nyckelhål och gör amatörpsyklogiska karaktärsteckningar.
Ibland ger det must, ibland blir det urtöntigt. Kontentan: ingen kan påstå att de påstår att det de påstår är sant. Men nästan.
Beträffande fakta tycks de annars ha vänt på varenda sten, letat upp nya källor och närläst gamla handlingar som rör Gustav V:s och Kurt Haijbys förhållande. Researchen är imponerande. Kastar ljus över maktens arrogans, över dubbelmoral, förljugenhet, rent hat och extrem homofobi, bland överhetens dåtida lakejer.
Pressade då Haijby hovet på pengar? En definitionsfråga, enligt författarn, som konstaterar att oavsett så angreps Haijby utanför lagen på ett exempellöst sätt. Än värre blev det efter kungens död med hjälp av Elanders ministär.
Precis som Henning Sjöström, vilken försvarade Haijby i den sista rättegången på femtiotalet och sedan skrev en vitbok, konstaterar författarna att Kurt Haijby utsattes för makalösa rättsövergrepp flera gånger om. Det är riktigt snaskigt.

Boktitel: Ers Majestäts olycklige Kurt
Författare: Lena Ebervall, Per E Samuelsson
Förlag: Piratförlaget