Inga smutsiga små fingrar i maten, tack!
På Mälarchark tog personalen hygiencertifikat
Ett nytt förslag på hygienkörkort för livsmedelsarbetare ska snart läggas fram. Men redan nu finns ett certifikat, baserat på en tidigare utredning. Mälarchark är ett företag som låtit sina anställda ta certifikatet.
[Ur nummer: 10/2008] Vid entrén till Mälarcharks produktionslokaler några kilometer utanför centrala Eskilstuna trängs diplomen på väggen. De kommer från olika kurser personalen deltagit i, flera av dem är från någon sorts hygienutbildning.
– Självklart borde det vara obligatoriskt med ett certifikat för livsmedelsarbetare. Jag är ju också konsument och då ligger det i mitt intresse att maten jag köper är säker, säger Peter Roos, ansvarig för produktionen på Mälarchark och medlem i Livs.
För en tid sedan kritiserade EUs livsmedel- och veterinärorganisation, FVO, tillsynen över svenska köttföretag. De fann också bristen i hygienen på vissa håll.
På Mälarchark är de tio hel- och deltidsanställda i produktionen, och de går minst en hygienutbildning om året. För dem fanns det egentligen inga nyheter i kurspaketet Meny tillhandahöll inför certifieringen.
Ibland kommer det nya rön
– Men det är bra att hålla sig uppdaterad, ibland kommer det nya rön vi ska ta hänsyn till. Sedan är det viktigt att bara bli påmind med jämna mellanrum.
I regel är det ungefär samma sak som lärs ut på kurserna, menar Peter. Grunderna för hur bakterier sprids och vikten av till exempel ordentlig handtvätt.
– Det är viktigt att inte bara smörja runt tvålen över handen, då blir det inte rent. Det finns något typiskt kurstips om att man ska sjunga hela Happy birthday medan man tvålar in sig, då vet man att man tvättat tillräckligt länge. Men det viktiga är ju att man gnuggar ordentligt överallt. Också naglarna, handlederna och underarmarna. Sedan måste vi göra om det om vi rör vid någonting annat än just det här inne i produktionsrummet.
Han sveper med handen över det vitkaklade rummet där rå korvsmet matas in i fjälster. Hans kollega David Jansson knyter till rätt korvlängd.
* Får man tillräckliga kunskaper av den här kursen, eller borde det vara svårare om det ska vara ett certifikat som betyder någonting?
– Jag tror det är bra om det är enkelt, bara det ger tillräckliga baskunskaper. Sedan är det viktigt att någon på arbetsplatsen har djupare kunskaper och ser över att lokalerna fyller de krav som ställs. Någon som ser konsekvenserna av saker andra kanske inte skulle tänka på. Det spelar ingen roll hur noggrant man rengör lokalerna, om man sedan kommer åt med slangen ner i golvbrunnen så det stänker upp vatten därifrån åt alla håll.
Korven tar en dusch
Ett larm börjar plötsligt tjuta. Peter går fram till en termometer utanför rummet där korven röks. Sedan kontrollerar han en annan termometer innan han trycker på en knapp och ett väsande ljud startar.
– Nu duschar korven. Den måste vara över 72 grader i minst två minuter för att alla bakterier ska dö. Därför har vi två termometrar som vi kollar av för säkerhetsskull.
Jag följer efter till rummet intill där den nyduschade korven ska plockas ut av dem som jobbar i paketeringen för snabb avkylning. I det här rummet är halva golvet målat i grönt, sedan tar en grå färg över.
– Vi ska inte kliva över till det grå, vi som jobbar med råvarorna. Då är vi inte längre tillräckligt rena.
* Det är väldigt mycket ni måste hålla reda på för att maten jag köper ska vara bra. Borde facket ställa högre krav på att alla ska få hygiencertifikat inom livsmedelsindustrin?
– Det här är helt företagens ansvar, tycker jag. Det är deras varumärke, deras mat.