[Ur nummer: 11/2008] Filmtitel: Lilla spöket Laban – världens snällaste spöke
Animation, regi: Pennfilm
Berättare och röster: Maria Lundqvist

I dessa vampyrtider så uppskattar även en lättskrämd vuxen att spöket Laban flaxar med lakanet utan att visa huggtänder och blodtörst. Precis som Lilla spöket Laban (2006) och Lilla spöket Laban – spökdags (2007) består nya Laban-filmen av sex gulliga delar. De flesta är lagom ruskiga men också pillemariska till innehållet. Dessutom har Maria Lundqvist nu hittat det rätta uttrycket för alla sina röster och växlar mellan Laban, Labolina, prins Bus och andra figurer med schvung.
Fast är man riktigt liten kan det nog kännas aningens läbbigt att följa med mörkrädde Laban ner i fängelsehålorna för att leta efter hans skugga, som är sur och på rymmen. Mötet med den frustande onkel Gast är inte heller att leka med. Men, Pennfilm, som gjort storheter som Karl-Bertil Jonssons jul och Alfons Åberg-filmerna, vet hur man skräms lagom. Mindre lättskrämda äldre barn, och vuxna, kan skratta igenkännande åt hur övermodige men ängslige Laban försöker göra mer än vad han riktigt klarar av. Till exempel att stå emot spökmammas nyrullade chokladbollar, fast det är han inte ensam i spökfamiljen om att inte kunna. Fråga hans mor!
Det är charmigt animerat och trivsamt berättat men absolut inte menlöst: de små filmerna i filmen ger uppslag till småprat om både det ena och det andra. Den första filmen finns redan på dvd, den andra är på väg.