Företaget kan ha kränkt föreningsrätten när de försökte luska ut vilka som är med i facket

Ska facket ha tillgång till alla anställdas löneuppgifter, fast vissa valt att stå utanför? Och vad var Gevalia i Gävle egentligen ute efter när de undrade vilka som är med i facket? Frågorna ställdes på sin spets när Livs mötte Gevalias ägare Kraft Foods och Livsmedelsföretagen, LI,
i Arbetsdomstolen.

[Ur nummer: 12/2008] I våras stämde Livs Kraft Foods för kränkning av föreningsrätten efter att arbetsgivaren i Gävle gått ut och frågat de anställda om de är med i facket. Företaget frågade också om de som var anslutna ville att facket skulle förhandla för dem eller om de ville förhandla själva.
När facket begärde lönelistor inför förhandlingarna valde företaget att skugga namnen på de anställda som de visste inte var medlemmar.
Kristina Nordström, central ombudsman från Livs, fanns med under förhandlingen på Arbetsdomstolen.
* Varför ska facket ha löneuppgifter från dem som står utanför?
– Lönerna sätts kollektivt bland arbetare, därför förhandlar facket alltid för alla i de sammanhangen. Det finns en pott som ska fördelas bland de anställda utifrån vad vi tillsammans med arbetsgivaren kommit fram till. Vi kanske har kommit fram till att vi ska få upp lägstalönerna eller lägga lite extra för vissa typer av arbets?uppgifter. Då behöver vi alla anställdas uppgifter för att kunna göra rätt bedömning.

Nytt beslut om
Livsmedelsföretagens och Kraft Foods advokat hänvisade i slutpläderingen till ett beslut från Datainspektionen, som säger att det krävs samtycke från dem som står utanför facket om deras uppgifter ska få lämnas ut.
* Ska facket stå över det beslutet?
– Jag vet faktiskt inte riktigt vad beslutet innebär, men det kom i december 2007 och allt det här hände ett halvår tidigare. Det är lite konstigt att hänvisa till ett beslut som inte ens var taget när Kraft Foods agerade, säger Kristina Nordström.
* Vad händer med avtalen om
Arbetsdomstolen dömer till er nackdel?
– Får vi inte se underlagen kan vi inte se till att avtalen följs. Då måste de skrivas om i så fall. Det skulle inte underlätta inför avtalsrörelsen precis.
Kraft Foods och LI bestred samtliga punkter i Livs stämningsansökan. Brevet där företaget efterfrågade vilka som var fackligt anslutna var ”klumpigt formulerat” och inte menat att komma direkt i händerna på de anställda. Det enda syftet med det brevet var att kunna skydda integriteten för de som står utanför facket, hävdar Kraft Foods och LI.

Betygssystem
– Datainspektionens beslut kom långt senare, men man kan se det som en fingervisning om att vi ändå agerade rätt. Vi menar att facket fick alla uppgifter de behövde. Det var bara namnen som var skuggade, säger Max Hanqvist, personalchef på Kraft Foods i Gävle.
Att lönesättningen är helt kollektiv för dem som jobbar i produktionen stämmer inte, tillägger han.
– Hur stor del man får av lönepotten beror på ett sorts betygssystem. I ett utvecklingssamtal som den anställda har med chefen vägs arbetsuppgifter samman med den egna prestationen och utvecklingen. Det systemet är väldigt likt tjänstemännens system hos oss.
Arbetsdomstolens dom meddelas den 14 januari nästa år.