[Ur nummer: 05/2009] En stor fråga på Livs kongress i månadsskiftet maj-juni är synen på demokrati. Hur ska vi precisera begreppet? Ett sätt är att undersöka frekvensen av olika sammansättningar på Google. Vi kan göra en så kallad sökmotorsundersökning. Fördelen med denna metod är att den är möjlig för envar att upprepa och verifiera.
Så vi börjar med underifrånperspektivet. Vi påstår oss vilja ha ”demokrati nerifrån”. Träff-
frekvensen är låg (8 stycken) och innebörderna av rubrikerna vaga, exempel: ”Förorten nerifrån-och-upp?”, ”Chávez: I Kuba utövas en revolutionär demokrati, nerifrån och upp” och på tredje plats en träff som vi inte förmår att kategorisera. Den kallar sig ”VI Partirörelsen (VI-pr)”, och säger sig presentera ett nytt demokratiskt begrepp: ”Utvidgad demokrati, dvs en fusion mellan Parlamentarisk demokrati (uppifrån, regering) och Direkt demokrati (nerifrån, folkliga demokratier)”.

– Det är inte bra, säger Lusen.
– Nej, säger vi.

Låt oss istället pröva ”demokrati uppifrån”. Det har faktiskt högre träffrekvens (59 stycken). Den första är samma som nummer tre i ”demokrati nerifrån”, nämligen ”VI Partirörelsen (VI-pr)”. Den hoppar vi lämpligen över. Därefter kommer ”Laxvik aha – kortkurser” som lär ut hur man med hjälp av fördjupade kunskaper i jämställdhet, demokrati och sexualitet kan undvika att demokrati uppifrån blir ett styr- och kontrollinstrument. Vi tycker att det låter som en rolig utgångspunkt, men blir brutalt avbrutna av Lusen.

– Nu får det vara nog, säger han.
– Jaha, varför då? säger vi.
– Jag har gått Brevskolans utbildning i industriell demokrati från 1946, säger han.
– Se där, säger vi.

– Jag läser innantill, säger Lusen. ”Den industriella demokratin tar sikte på de anställdas inflytande i själva arbetsprocessen och över det som hör till den dagliga sysselsättningen. Den kan inte ersättas av vetskapen om att den anställde som medborgare har inflytande på den ekonomiska politikens utformning i allmänhet”.

– Så vad är det för inflytande, frågar vi.

– Ser man det historiskt kan man säga att det är det första kollektivavtalet. Det var början på den industriella demokratin. Företagarens ensamma bestämmanderätt över lönerna bröts.