Hur ska alla få äta sig mätta?
EkoNord-mässan i Göteborg är Nordens största satsning på miljömedveten produktion
Det bjöds på ett brett utbud av ekologiska produkter på matmässan EkoNord. Besökarna fick smaka på dinkelbröd, kravmärkta pannkakor, kycklingrätt med totalt utmärkt ursprung, gårdschips av rotfrukter, gröna tacos och getost.
[Ur nummer: 07/2009] Det var ett hundratal företag som ställde ut på EkoNord som är den största satsningen i Norden på en mässa med ekologiskt tema och som i mitten av maj genomfördes i samarbete med Interfood.
Både kända och okända företag hade dukat upp med smakprover. Även om tyngdpunkten låg på ekologiskt fanns även företag med närproducerat med bland utställarna på Svenska Mässan i Göteborg.
Ekologiskt är inte längre bara något för små nischproducenter. Här finns också de stora bjässarna, där många av de svenska livs?medelsarbetarna jobbar. Det är Skånemejerier, Arla, Ugglarps, Santa Maria, Sia Glass och Saltå Kvarn för att nämna några namn.
När efterfrågan på ekologiska varor ökar skapas nya jobb i Sverige. Det är bra. Men hur är det med ideologin, de avgörande frågorna: Kan ekologiskt jordbruk också mätta världens allt fler hungriga? Hur påverkas klimatet? Ska det vara småskaligt eller storskaligt? Närproducerat eller globalt producerat?
Matbristen handlar om fördelning
I anslutning till matmässan höll Nordic Organic Conferense, NOC, seminarier och workshops och försökte besvara de stora frågorna.
Den viktigaste var givetvis om maten kommer att räcka när världens befolkning ökar. Kan ekologiskt jordbruk föda alla?
Paneer Selvam, indisk doktorand vid Århus universitet, ville omformulera frågan.
– Det handlar inte om ekologiskt jordbruk kan försörja världens befolkning utan om det moderna jordbruket kan göra det. Svaret på den frågan är nej. Det moderna har inte lyckats. Det vet vi idag.
I Indien lider 231 miljoner människor av brist på mat. Enligt honom beror det inte på för lite matproduktion utan på felaktig fördelning av resurser .
Paneer Selvam skulle vilja att jordbruket började inrikta sig mer på lokala marknader och inte på export. Om exporten ökar, kommer den att vara inriktad på kommersiella grödor såsom bomull, kaffe, kakao, och det ökar inte utbudet på mat.
Svår kunskap att ta till sig
Man måste skilja på små jordbruk och stora. För de små kan ekologiska metoder leda till ökad avkastning. Men det är en kunskap som den indiska staten har svårt att ta till sig. Den ger fortfarande bidrag endast till konstgödsel.
Peter Einarsson, anlytiker hos Ekologiska lantbrukare, talade också om det moderna, oljeberoende, jordbrukets begränsningar.
– Problemet med konst?gödsel är att det inte är ett realistiskt alternativ för små bönder. I Afrikas inland finns inte infrastrukturen. Det är småskaligt. Konstgödsel är dyrt i Afrika på grund av alla mellanhänder.
Han redogjorde för den forskning som finns om ekologiskt kontra konventionellt, oljebaserat jordbruk. Den visar att ekologiskt jordbruk leder till minskade skördar i industriländerna, EU och USA, men till ökade skördar i utvecklingsländer. Fattiga småbönder får med ekologiskt jordbruk tillgång till nya kunskaper, nya metoder för att bruka jorden. Det är metoder som är billiga jämfört med de oljebaserade.
Sirpa Kurppa, professor på det finska statliga jordbruksforskningscentret, MTT, påpekade att det i grunden handlar om sociala och politiska frågor och inte om odlingsmetoder. Frågan är hur tillgången på resurser, på jord, vatten, utsäde och kapital ska fördelas.
– Jag har jobbat med ett projekt i Brasilien. Där finns stora mjölkgårdar och väldigt få mjölkbönder. Det är en social fråga som måste förändras på den nationella politiska nivån. Det är en demokratisk fråga.
Politiskt ledarskap saknas
Hon fick medhåll av Peter Einarsson som konstaterade att det saknas politiskt ledarskap. Det är sant att det behövs produceras mer mat, men frågan är var och hur. Idag används för mycket åkerareal till att framställa foder för djur?uppfödning och biobränsle istället för människoföda. Det sker ett flöde av mat från fattiga till rika. Befolkningen i den rika världen måste ändra sin konsumtion.
Peter Einarsson argumenterade för den kontroversiella uppfattningen att maten måste bli dyrare. Små jordbruk är ofta självförsörjande. Om de ska producera mer krävs att det finns en marknad som de kan sälja på och att de kan få betalt. Det innebär stopp för billig import som förstör marknaden och det innebär i sin tur ett högre världsmarknadspris. Men för att det ska gå att ta ut behövs en mer jämlik fördelning av makt och inkomster både globalt och på det nationella planet.
– Problemet är att det finns en stor befolkning i storstäderna som inte har råd med den dyrare maten. Vi måste fråga oss varför. Det är ju denna befolkning som gör våra kläder, leksaker och bilar. Problemet är att de har för låga löner, sade han.
Ekologisk mjölk går bra
En problemställning på ett annat seminarium handlade om efterfrågan på ekologiska produkter och hur man klarar av att möta den.
Carolina Olsson, marknadschef på Skånemejerier, berättade att den ekologiska mjölken svarar för fem procent av Skånemejeriers totala produktion av mjölk, och totalt 28 av 626 bönder är ekologiska.
Hon berättade att Skånemejerier betalar mest av alla mejerier för den ekologiska mjöl?ken. Trots att mejeriet sett en viss nedgång i mjölkförsäljningen på sistone så är ändå efterfrågan större än tillgången.
– Problemet är, berättade hon, brist på mark som är dyr i södra Sverige. Det krävs också annat foder till korna.
Carolina Olsson konstaterade också att även om Skånemejerier inte är så stora producenter av ekologiska mejerivaror så utgör just mejerivaror den största andelen av de ekologiska livsmedel som finns på marknaden. Det trodde hon berodde på att mejerivaror var relativt billiga jämfört med andra ekologiska produkter.
Hon berättade också att Skånemejerier prövar nya vägar. Nyligen knöt man till sig sju bönder i Hjo som bildat ett ekologiskt mejeri, Hjordnära, som satsar på att sälja ekologisk mjölk på en lokal marknad.
Köpte all broccoli
Pierre Hanell kontrade med att berätta om sin vision att förse hela Sveriges befolkning med ekologisk mat och om hans företag Green n´Lean. Han gjorde ett inlägg under rubriken ”Vi köpte upp all broccoli i Sverige innan säsongen ens hunnit starta” för att illustrera problemet med att hitta råvaror.