[Ur nummer: 11/2009] Reinfeldt annonserar att skatten ska sänkas ytterligare – ett fjärde jobbskatteavdrag som årligen kostar 10 miljarder. Grundbulten i stadsministerns tanke bygger på att arbetsviljan ökar för den som får mer pengar över i plånboken, då tar folk på sig spenderbyxorna, efterfrågan ökar och än fler kommer i arbete.
Reinfeldt är inte den förste som bygger politik på den tanken. Idén provades bland annat i början av 90-talet. Efter det som kom att kallas ”Den underbara natten” sänktes skatten med ungefär samma gigantiska mått som idag. Dåvarande finansminister Wibble talade om ”dynamiska effekter”, byggnadsarbetarna skulle börja jobba skjortan av sig när skatten på arbete sänktes, därefter skulle köpfesten börja.
De som fick sänkt skatt den gången ökade inte konsumtionen, de började spara istället. Samhällets skatteintäkter minskade och sparandet ökade med påfallande lika många miljarder.
En gigantisk överföring från offentligt till privat som ledde till att 100 000 anställda i den offentliga sektorn, oftast kvinnor, fick sparken. Knappt någon av dem hade råd att efterfråga nya bostäder, efter ett tag var hälften av byggnadsarbetarna arbetslösa. Effekterna blev lavinartade av den inhemska kris som politikerna skapade, ett tag var räntan uppe i 500 procent. Wibble tog aldrig mer ”dynamiska effekter” i sin mun.
Samtidigt som Reinfeldt steg för steg sänker skatten stryper han försäkringarna för långtidssjuka, långtidsarbetslösa och andra som råkar illa ut. De som tidigare spenderade varenda krona tvingas nu minska sin efterfrågan och sänka en redan låg standard till oanständiga nivåer. Då snurrar hjulen än långsammare och det blir varken fest eller jobb.
Under 70- och 80-talen hade Sverige högre skatter än idag, då pendlade arbetslösheten kring 2 procent. I den tidens jämförbara EG-länder var skatterna betydligt lägre och arbetslösheten mångdubbelt högre. De svenska skatterna användes för att bygga ut vård, omsorg och skola. På det viset fick kvinnorna jobb och lön som gick att leva på, då blev det fart på hjulen och man kunde tala om dynamiska effekter.
Under det skedet var det viktigt att skilja på människornas behov och efterfrågan av vård, skola och omsorg. När det humana samhället byggdes var behovet viktigare än efterfrågan.